Från Små och Stora ord till Kontraster!

Det blev vare sig små eller stora ord från mig förra lördagen när HeLenahade föreslagit att vi skulle skriva om “små och stora ord”. Men det hade sin förklaring. Julen hade äntligen lagt sig. I kakelugnen brann de sista av granens grenar som jag knipsat av med sekatören och kastat in i brasan.  Hemvändande vuxna barn hade flugit tillbaka till sina bon ute i världen. Alla sociala evenemang var överstökade och ett behagligt lugn spred sig över hemmet.  Egentligen var dagen som gjord för att slå sig ner i godan ro och göra ett inlägg om “små och stora ord”, dessutom kände jag mig nöjd över att ha överlevt ännu en jul. Nån som har varit med om fenomenet att man just ska slå sig ner med något trevligt, när man i nästa sekund FLYGER upp, eftersom man har GLÖMT något viktigt. Så blev det för mig. HeLenas förslag på lördagstema fick ett obehagligt fakta att flyta upp till ytan, nämligen att jag hade små och stora ord att ta itu med PÅ RIKTGT! Jag hade LÄXA! En otrevlig deadline, en uppgift att skicka in till universitetet. En sån där jobbig verklighetsbaserad uppgift där man måste gräva i anteckningar, reflektera över händelser, bläddra i papper – kort sagt TÄNKA!  Inget “hitte-på” eller “svänga-till”! SUCK! Men det var bara att bita i det sura äpplet.  “Små och stora ord” fick ägnas åt studier. När läxan var avklarad var tyvärr även helgen avklarad och årets första arbetsvecka hängde på låset. Så därmed uteblev jag från förra veckans temaskriv.   

Men det för mig ju osökt in på “kontraster” som är denna veckas lördagstema; HeLena påhittare även här. Julen är för mig ett underbart avbrott från vardagslunken. Det mesta stannar av. Det man inte har hunnit göra får vara och många dagars ledighet hakar vid ännu fler lediga dagar eftersom jul, nyår, trettondagar och klämdagar ligger efter varandra som ett långt och trevligt radband att pillra med.  

Det blir mycket TV tittande, mycket god mat, långa promenader, samvaro med nära och kära och nästan inte en tanke på jobb. Vissa dagar tillbringas i pyjamas och tofflor från morgon till kväll. Så uppvaknandet blev, särskilt med veckan som följde, rena ketchupeffekten och övergången blev minst sagt kontrastfylld. Men nånstans gillar jag det. Kontraster. Ledigheten skulle inte vara så härlig om den inte avvek från det där jag så brutalt vaknade upp till! Och det brutala är ingalunda arbetsuppgifterna med alla körer och musikgrupper (och även studierna) som jag trivs så jättebra med utan snarare att växla från ledighetens horisontalläge till det mer vertikala läge som arbetslivet kräver. 

Men nu är ledigheten ett minne blott och jag har snart sparkat igång alla körer för en ny termin fylld av sång och musik. Jag kommer att få möta en massa positiva människor, från treåringar till åttioåringar, som bara älskar att få sjunga tillsammans. Så det blir nog inte särskilt svårt att hålla sig i vertikalläge! 

Fler som klurar på det här med kontraster finner ni nedan! Titta gärna in hos dem!

Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

16. januari 2016 av Anna
Kategorier: Januari 2015, Lördagstema | 10 kommentarer

Kommentarer (10)

  1. Konstraster har vi ju lite varstans överallt. Känner verkligen igen den jättestora kontrasten mellan lov och arbete förr. Att börja jobba igen eftersommarlovet var inte lätt, men efter några dagar var allt som vanligt.
    Jag är så tacksam över att vi har olika årstider också – hade varit tråkigt om det hade varit sommar jämt. Du fick ju ihop två lördagsteman i ett – här fanns verkligen en uppsjö av små och stora ord också :-).
    Kram

    • Ja, eller hur Ingrid, visst är det lite härligt med dessa kontraster både i arbetsliv och i vårt nordiska “årsvarv”? Och speciellt nu när det plötsligt blev riktigt vinter, så kändes ju kontrasten verkligen av!

  2. Kontraster, ja man kan säga att årets jul var slapp och slö och nu börjar det mesta rulla igång, i 160!!!

  3. Detta var små och stora ord och sköna kontraster, med så god effekt för den som läser alltså jag som gottar mig riktigt här när du skriver! Det känns varmt och jag hör sprakandet från granen i spisen …
    Heja dig Anna!
    Trevlig lördagskväll

    • Tack Tove, gissa du om det knastrade när granen försvann i lågorna! Det hördes nog ända bort till dig 🙂

  4. kul att tänka som omväxling, hoppas uppsatsen gick bra.

    • Hahaha, ja så mycket tänka blev det inte under julen så det var nog en bra start på det nya året Hannele 🙂 Det tänkte jag inte på…

  5. Vilken tur ändå att du kom på det där med hemläxan innan det var för sent!
    Och vad du har rätt i att det är kontrasterna som gör livet trevligt och intressant. Fullt hus ena stunden och en fridfull tystnad nästa. Tjugofem grader kallt ibland såhär års och lika många grader varmt på sommaren. Så här års tänker jag ibland på hur jag saknade vintern när jag bodde i Tanzania. Det hände att jag stoppade in händerna och halva armarna i frysen, bara för att känna den där typiska svidiga kylan mot handlederna, som när man kört omkull på skidorna och kört ner händerna i djup snö!

    • Å vad underbart Karin! Stoppa händerna i frysen! Hahaha, men jag fattar precis tror jag. Jag älskar vinter, det får gärna “bita” i skinnet och det är ju så magiskt vackert med allt det vita och där kan man snacka om kontrast i det nordiska vintermörkret för övrigt!

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *