Vinterns vara eller icke vara…

Ett av mina yngre barnkörbarn deklarerade å det bestämdaste på årets första körövning att han INTE gillade hösten och INTE vintern. BARA våren och sommaren. Han till och med slog eftertryckligt med ena näven i den andra för att befästa sin åsikt. Jag tror inte han är ensam om att tycka det. Det finns en del sånger om vinter, det finns det. Men väldigt, väldigt många fler sånger om sommar. Kan det finnas ett visst samband måntro… 🤔
Men när världen ser ut så här om morgonen när man går till arbetet…


Och en ledig eftermiddag kan ägnas åt korvgrillning och varm choklad i snön…


Då känner jag mig väldigt nöjd med att vintern åtminstone visar sig från sin bästa sida så här i slutet av januari. Flera minusgrader och därtill nysnö med jämna mellanrum. Tack för det. Så här kommer avslutningsvis en sångtext till Vivaldis vintern (largo) för den som vill sjunga om vintern, i väntan på vår- och sommarrepertoaren!

Vivaldis Vintern, largo
Vintern är kylig och vitklädd.
Nu vilar allting tyst i snöbädd.
Och rimfrostens mönster slår ut på mitt fönster
som rosor så vita, som stjärnor i mörk vinternatt.
Nu är det mörkt, nu är det kallt,
nu är det tyst, nu sover allting
i väntan på att våren kommer åter…

Texten är en bland flera som jag skrev en gång för att lära barnen i skolan känna igen/skilja ut olika satser i Vivaldis årstider. Skriven av en som faktiskt gillar vintern! 😊
Så vad väntar ni på? Leta fram Vivaldis årstiderna, dra upp volymen och kör karaoke till vilken som helst av alla versioner som finns inspelade! Ett trevligt sätt att hålla värmen om inte annat. Ha en fin vintervecka!

27. januari 2019 av Anna
Kategorier: Uncategorized | 6 kommentarer

Kommentarer (6)

  1. Trevligt att du nämner Vivaldis “Vintern” här. Ibland tycker jag att den röde prästen, som ibland Vivaldi kallades p.g.a. sin hårfärg, är lite utnött med sina fyra årstider. Och någon – alltid denne någon – har lite elakt sagt att Vivaldi var en bra kompositör, synd bara att han skrev samma stycke 400 gånger. Kan ligga något i det. Men har man sett Ara Malikian, en av vår tids bättre utbildade violinister, här som en i en stråkkvartett, tillsammans med en viss Marisol, utreda det där med rytm och Vintern för en aula med barn – då känner man värme mitt i vintern. Med spretande stråktagel tar han sig an uppgiften, och jag tycker inte att man behöver behärska spanska för att njuta av detta, och det som mest av allt smälter mitt hjärta är barnens översvallande ovationer på slutet.
    https://www.youtube.com/watch?v=fMGcLYfoYqU

    Men för att inte det ska bli för puttinuttigt skickar jag också med hans version av temat till Tarantinos våldsfilm “Pulp Fiction”.

    • Vivaldi nöts aldrig ut om man frågar mig. Det är också musik som kan vara lättare att ta till sig om man inte är van lyssnare av klassisk musik. Underbara filmklipp föresten! 🙂 Musikspråket är hyfsat universellt så avsaknad av spanskan spelar verkligen ingen. roll här. Tack för tipsen!

  2. Underbara vinterbilder! Den sortens vinter är helt uthärdlig. Även om den kräver bättre plogning än vad vi hade hos oss i norra kommundelen i helgen. När jag körde fast erbjöd sig mågen att dra loss mig. Och då körde han också fast. Vi lyckades skotta oss loss, men då körde mågen fast igen. Denna gång vid utfarten så att han blockerade mig från att åka och handla. Men nu hade han vanan inne och lyckades ta sig loss ganska snabbt.

    Men vackert var det och den fyraåriga Turbo-Greta (som tillbringat vintrarna i Brasilien fram till denna vinter) var helt hänförd när hon såg all snö och de rimfrostprydda träden: “Precis som i filmen Frost!”

    • Fyrhjulsdrivna bilar! Har haft en sån en gång i livet. Smärtsam saknad efter den, vintrar som denna!
      Och helt rätt har hon lilla Greta, preciiiis som i Frost! Det är bara att kasta sig ut i snödrivorna i blå långklänning, slänga upp snö i luften och sjunga Let it go!

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *