Dimma i Dalarna

Härom morgonen skulle jag ha behövt en mistlur som visade vägen under min springtur, så dimmigt var det! Verkstan, ett av alla våra röda hus, låg inbäddad i dimma.verkstad i dimma
Änderna kurade morgontrötta vid älvkanten. Hela älven var täckt av dimma. änder i dimma Det är en speciell känsla med dimma.
Inte konstigt att man i gammal folktro såg älvor som dansade. Eller att Carl Nielsens flöjtmusik “Dimman lättar” är så magisk. mjölkört i dimma
Till och med själva ordet känns lite mystiskt. Dimma. Mitt lyriska sinne fick ett abrupt uppvaknande när jag kom hem och duchvattnet var slut. Det blev till att kravla ner i älven. Kanske sommarens sista dopp. träskor
Vattnet var fortfarande varmt. I alla fall varmare än det kalla i kranen!

Busiga Bävern!

Bara några hundra meter från verkstad och kontor ligger Avestas fina älvpromenad, en slinga båda sidor om Dalälven. Här är årstidsväxlingarna så himla tydliga, varje vecka ser lite annorlunda ut än den förra.
älvpromenaden Avesta
Jag gillar att gå där och filosofera, fundera lite på vad jag ska göra under dagen och bäst som jag gick där i mina tankar den här morgonen, snubblade jag närapå över ett träd. Trädövervägen
Det låg inte där häromdagen minsann! Det var Busiga Bävern som hade varit framme!
Bäverns träd
Vem vet? Kanske den satt gömd i något buskage och fnissade när vi morgonmotionärer snubblade över hans verk. Vilka tänder den måste ha! Helt otroligt!

Ingen musik tack!

Denna underbara annons hittade jag bland gamla tidningar i trossbotten på ett av våra röda hus. Nej tack, ingen musik!
Ingenmusik
Så är det inte ställt i min omgivning denna vecka när Feelingkörerna kör igång! Feelingkörernas logga är inspirerad av kinesiska tecken för musik och glädje. Här vet jag ingen som tackar nej till musik! logga m text.psd
Däremot är det med sorg i hjärtat som jag har minskat antalet körer eftersom jag ska studera. Jag trodde jag skulle ha kunna kvar alla men kursschemat ville annorlunda. Det gav mig en tankeställare. Kanske är det så att om man för in något nytt måste något tas bort. Jag verkar tro att dygnet får fler timmar vartefter jag plussar på. Hitintills har det aldrig hänt. Så det här blir nog bra, även om det känns tråkigt.
rusande klocka

Nu blir kvällarna kyliga och sena!

Som det heter i Tove Janssons fina höstvisa. Nu gäller det att ta tillvara livets små goda stunder trots att semestrar och tropisk värme flytt sin kos. Som tur är finns både vedspis och kakelugn i några av alla våra röda hus.
kakelugn
Om morgnarna blir det brasa i vedspisen och på kvällen sätter vi fjutt på den rostiga fotogenlampan på verandan, en sån som mumintrollen har på sin veranda, om jag inte minns fel.

20140824-195745-71865496.jpg
Och här tror jag självaste Snorkfröken, eller möjligen Lilla My, sitter och myser i lampans sken.

Eld och vatten!

Den här morgonen premiäreldar jag för hösten i vedspisen, samtidigt som Benny trycker program för kvällens konsert i Hedemora med Bas Fiol & Flöjt. Konserten har tema vatten, en hel konsert med musik i vattnets tecken alltså. Benny tycker det är ett utmärkt val med tanke på hans rätta element.
Eld Skrivaråbäket fungerar för övrigt lika bra som en vedspis på vårt lilla kontor under taket i ett av våra röda små hus. Den stånkar och pustar och utstrålar värme och tyvärr en del lukt också. Det är som att ha ett litet lokomotiv på kontoret!
Benny_kopiator
Från Bach till Bäck, heter programmet och innehåller musik av J.S Bach och Sven-Erik Bäck men också musik från TV-serien Skärgårdsdoktorn och den välkända Brusa högre lilla å. Allt inspirerat av vatten! Så skulle nån ha vägarna förbi är man varmt välkommen till Hedemora kyrka kl 18.00 i kväll, lördag 23 aug.
program_framsida

En halv miljon!

Nu i dagarna går en halv miljon svenskar iväg till sina respektive körer och sjunger av hjärtans lust! En halv miljon! Hade första körövningen i går kväll och det är SÅ roligt att träffa alla och veta att hela långa hösten är fylld av kvällar med sång och skratt. Här en bild från Feelingkörernas senaste konsert.
Feelingkörerna
Det är aldrig för sent att lära sig sjunga! Att gå med i en kör och få den där riktiga energikicken som kan uppstå i körsång är mitt bästa energitips inför hösten. Om man tycker om att sjunga alltså. Nästan alla som frågar om Feelingkörerna säger att de “egentligen” inte kan sjunga, men tycker det är så kul och skulle vilja lära sig. Och det är verkligen så, alla utvecklar sin sångröst. Så himla roligt tycker jag det är!

Lärande är ett begrepp man lätt placerar i början av livet bara för att grundskola och yrkesutbildning vanligtvis ligger där. Men ju äldre jag blir, desto mer tänker jag på lärandet som något livslångt och livsviktigt. Det är en stor del i körsången, att få lära sig en massa saker. Dels om sångrösten, men också om musik i allmänhet, lite musikaliska begrepp, noter, i de fall noter används osv.
körledare
Och själv lär jag mig också en massa saker. Vad som uppfattas som svårt, hur man kan luras litegrann så något lite svårare blir överkomligt av bara farten, bara för att man har kul. Även om jag inte äger en halv miljon känns tanken bra att jag är delägare i en halv miljon i alla fall!

Zornkullor på vift.

Har återigen varit på vift med några vänner för att åtnjuta lite kultur. Vi träffades på folkhögskola i unga vuxenår och bestämde oss för att ses i sommar. Ett tämligen oseriöst, flamsigt och fnissigt gäng på den tiden. Rembrandtutställningen på Zornmuseet i Mora var målet för vår färd. Inget flams här inte. Seriöst så det förslår.

Rembrandtutställning

Men vi började i en grå liten stuga på det natursköna Sollerön.
sollerön
Kulturtanter kan nämligen inte åtnjuta kultur utan att först inmundiga rejält med mat eftersom det är ansträngande med kulturevenemang. Så här laddar vi upp med både det ena och det andra.
mat
Zornmuseet är en upplevelse och verkligen något att rekommendera. Zorn kanske förknippas mest med sina målningar i olja och framför allt för alla lättklädda damer i skogsbryn och vattendrag. Personligen känner jag mig lite övermätt på just de bilderna. Istället blev den här en av mina Zornfavoriter. Omnibus. (En ovanligt “påklädd” Zornmålning) Förutom alla fantastiska akvareller som jag inte hade en aning om att han hade målat!
omnibus Dessutom ägde han en ansenlig mängd Rembrandt och det är dessa som ställs ut på Zornmuseet i sommar. Det här var en av mina Rembrandt favoriter. “En vacker bild av en helt vanlig kvinna” beskrivs bilden som. Ja,verkligen. Vad härligt med en kroppshydda som får se ut som en kropp ser ut. Inget photoshop eller fettsug här inte.
Rembrandt 1631-naken kvinna
Och så tog vi en guidad tur genom det Zornska hemmet. Tyvärr fick man inte fotografera. Väldigt synd, för hemmet var fullt av små finurliga lösningar och vackra interiörer. Det märktes att Anders och Emma Zorn var samtida med Carl och Karin Larsson och att de umgicks. En vandring med guide genom deras hus är verkligen att rekommendera! Men vi fotograferade oss själva i stället.
fotografering
För övrigt är det helt märkligt hur trettio år bara kan gå upp i rök och man tar vid precis där man slutade. För särskilt seriösa hade vi faktiskt inte blivit. Det blev otroligt mycket skratt och flams och tok under dessa dagar, SÅ välgörande. Ålder inuti och utanpå är verkligen två helt skilda saker. (Men vi skötte oss exemplariskt under själva guidningen, vilket vi kanske inte skulle ha gjort för trettio år sen).

Ketchupeffekten

När allt händer på samma gång gäller det att försöka ta en sak i taget. Så är det alltid i augusti tycker jag. Just nu drar flera av mina arbeten igång parallellt med allt det där roliga jag vill göra med vänner innan sommaren helt tagit slut. Och almanackan fylls på snabbt och obevekligt. Augusti.

20140814-113157-41517998.jpg
Den här vackra blomman fick jag när vi framträdde med Bas Fiol &Flöjt i Borlänge i går kväll. Blommor kan faktiskt få mig att stanna upp lite i en hektisk vardag och njuta. Att det var så roligt att spela igen gör just den här blomman lite extra njutbar!

Rivstart!

Övat med Bas Fiol & Flöjt inför morgondagens konsert i Jakobs kapell i Borlänge. Alltid lika roligt att spela tillsammans.
Lene
Tills glasögonen ramlar av! Jag sitter med skalmen i handen och allt är suddigt. Hallå noterna! Vart tog ni vägen? Lene som har ett praktiskt handlag (och fungerande glasögon) fick kasta basen åt sidan!
Lene lagar
Ann-Marie strosade runt och spelade för sig själv en stund tills Lene och jag var på banan igen, jag med synen återställd!
Ann-Marie
Nu är dom tejpade!!! Men hur fint är det med tejpade glasögon på konsert. Jag känner mig som en baglady!
Baglady
Hinner inte akutlaga på glasögonhuset heller eftersom morgondagen spenderas på annan ort. Vi har upptaktsdag, heldag, med kollegorna på jobbet och därefter blir det gasen i botten till konserten. En tolvtimmarsdag i tejpade glasögon, konsert inkluderad med andra ord! Det kallar jag rivstart!

Tidsslukare!

Vissa saker har inga genvägar. Det finns diskmaskiner för att slippa handdiska, ordbehandlingsprogram för att underlätta när man skriver, men när det gäller att öva på sitt musikinstrument finns inga genvägar. Det är bara att öva, öva, öva…
image
Det FINNS inga genvägar, hur gärna man än vill.

Här hemma på gatan i stan, i några av våra röda hus, är grannarna väl förtrogna med vårt periodiska övande vare sig det gäller flöjt, Elvislåtar, musikskoleläxor på diverse instrument som trummor, saxofon, piano, fiol, gitarr, bas, dragspel med mera, med mera.
Dragspel
(Som tur är har våra barn inte övat ihjäl sig på sina instrument när de bodde hemma. Det kanske har räddat grannsämjan.)

image Det har antagligen alltid låtit på ett eller annat sätt från vårt hus. Vi måste ha världens finaste och tålmodigaste grannar eller så hör de dåligt.
Tvärflöjt
Jag är glad att jag övade så mycket som jag gjorde i unga vuxenår, på musikhögskolan. Jag utvecklade en sorts tillräcklig grundkompetens eller vad jag ska kalla det, som jag har använt mig av och vidareutvecklat sedan.
Trummor
Tänker ibland på det här med skärmtid som inte fanns förr. Ett som är säkert är att jag hade INTE övat lika mycket då, om Iphone och Ipad funnits! Jag tror inte det i alla fall.
Ukulele
Hur blir det med all praktisk kompetens om tiden äts upp framför skärmar? För dygnets timmar har ju inte utökats i takt med dessa tidsslukare! Det har jag funderat på ganska mycket. Att lära sej spela ett instrument handlar jättemycket om att forcera hinder och svårigheter. Att få “belöning” senare, i en upplevd kompetens. Fler som funderat i såna här banor?