Priset för en inspelning

Jag har strängeligen gett mig själv projektförbud detta år och nästa. Nu hjälper det ju inte eftersom gubben inte har projektförbud. Denna lördag var det dags att sjunga in stämmor igen. Jag som tänkte tillbringa helgen i tystnad! Men studion och gubben kallade. Bara att inta sångbåset.

IMG_1760.JPG
Nu kanske ni tänker att oj, hon måste vara duktig att sjunga den där mänskan som blir tillfrågad stup i kvarten. Det var ju inte längesen sist. Men sanningen är att han har ingen annan att fråga. Inte är jag särskilt dyr heller.

IMG_1758.JPG
Ute behövde det skottas och jag insåg snabbt att situationen kunde utnyttjas. Med lite gnällig ton antydde jag att jag inte hade minsta lust att pulsa tvärs över gården, få stövlarna fulla av snö och …

IMG_1761.JPG
På två röda minuter var både trappan och gången skottad! Hehehe 🙂 Tjänster och gentjänster eller priset för en inspelning. Och stämman skulle inte ta särskilt lång tid att sjunga in tänkte jag.

IMG_1759.JPG
Stämman gick upp på höga fiss!!! Kvinnor på film, när de hoppar upp på en stol och skriker vid åsynen av en mus, (ok, några kanske i verkligheten också) Där nånstans är höga fiss. “Somna fridfullt, vila dig” – lydde texten så det gick inte att ta i från tårna heller, vilket jag skulle ha behövt, utan mjukt och lite finstämt skulle det vara.

IMG_1762.JPG
Det tog väl en tio koppar te med honung och tjugofem omtagningar innan jag hade “nailat” den, som jag lärde mig sist att det heter när den sitter som det ska. Bakgrundssångare får jobba som bara den! Mycket värre än snöskottare. Tänk på det nästa gång ni lyssnar på en bakgrundskör!

Lill-Elvis i Haninge

Jag hade tänkt att leka utsänd reporter från landet i går och lägga ut lite glimtar “live” under evenemanget. Men ljuset var inte det bästa. Och trångt var det! Platsen för evenemanget var inte så där jättestor så de närmare hundraåttio gästerna nästan satt på varandra. Tjejerna i köket sprang som maratonlöpare för att fylla på skålarna till buffén. Och musiken dånade ur högtalarna så efter en kvart hade öronen i ren överlevnadsinstinkt producerat ett kilo vax för att inte haverera.

IMG_1710-1.PNG
Men stämningen var på topp och alla Elvis-tolkarna levererade storligen, inklusive Lill-Elvis. Alla hade sin egen stil så det var riktigt, riktigt bra. För att inte tala om kompbandet Tom Rocker Band. Basisten, Lelle är den enda som syns på bilden. Övrigt har jag fångat tre av kvällens fyra Elvistolkare. Dennis längst bort, Pelle och Lelle (Forsell) närmast kameran. (Det var faktiskt inte så stor variation på namnen. Antingen hette dom Lelle eller Pelle.)

Idag blir det telefonintervju med Lill-Elvis på radio Haninge, runt tolvsnåret tror jag. För övrigt tänker jag tillbringa helgen i total tystnad och badda öronen med gurkvatten!

Roadtrip – Till Haninge!

Roadtrip är väl kanske att ta i men eftersom veckan annars avslutas två mil bort med glada och frejdiga Feel Joy Kören så blir ju en tur till Haninge rena roadtripen! Körsång är ju annars bästa tänkbara inledning på helgen, skratt och en massa sång! Men i kväll är de lediga eftersom vi åker med Lill-Elvis till hotell till Winn i Haninge. Det blir med andra ord lite annorstädes. Men skratt och en massa sång blir det säkerligen. Lill-Elvis är en av flera som tolkar Elvislåtar på både bredden och tvären i kväll.

IMG_1635.JPG
Huvudpersonen har packat gitarrlådan, scenkostymen och det glada humöret 🙂 Nja, ser han inte jättetaggad ut beror det på vem som håller i kameran. Nån som klagat på att han har hål i skorna. Men sånt kan man ju lätt retuschera – digitalt åtminstone! Blir det tillfälle kommer nån mer glimt från kvällen!

Wassberg och Wiberg på tur!

Vi är inte bara njutningslystna och far runt och smörjer kråset i grannkommunerna. Om nån nu trodde det. Det händer att vi sportar lite också. Om än med betoning på lite.

IMG_1907.JPG
Som när vi tog en dagstur till det röda huset norröver med längdskidorna i högsta hugg och – okey då – en fikakorg. Snön låg vit, himlen var mjukt grå, det var bara några grader ute och ungefär så härligt det kunde bli en ledig dag.

IMG_1901.JPG
Det var inte nyss jag åkte skidor, så mycket kan jag ju säga. Men för att ingjuta lite mod i mig själv så tänkte jag att det är inte omöjligt att det bor en Pernilla Wiberg i mig. Så jag spände på mig längdskidorna och tjoade att här kommer hon, i full fart, Pillan! Och så stakade jag bredbent iväg.

IMG_1894.JPG
Gubben var inte sen att få på sig längdskidorna han med och tjoade att han var nån som hette Wassberg och så flaxade vi iväg ner mot den snö och istäckta viken. Vi såg väl ut som två berusade korpar på håll. Och så kom den första backen.

IMG_1905.JPG
Eller sluttning då om det ska vara noga. En svart sluttning, för jag for omkull med skidor och stavar så det dånade i isen nedanför. Wassberg skrattade rått bakom mig och jag hörde hur han närmade sig i full karriär. Men se skrattat skulle han inte ha gjort.

IMG_1904.JPG
För se isen hade frusit ner vassen i lömska små snaror och Wassbergs ena skida for rakt in i en sån där vassnara. Det blev tvärnit av stora mått vill jag lova! Det var som att få en riktig Kalle Anka teckning uppmålad livslevande framför sig. Armar och ben och stavar och skidor i ett stort virvlande snömoln. Glasögonen gjorde en snygg loop innan de landade flera meter bort och det blev alldeles tyst i viken. Gubben som har en äkta titanskruv i ena benet kved och jag var inte så orolig för det benet, det skulle väl hålla, men det andra!?! Men både titanskruven och det vanliga benet hade stått pall.
image
Omtöcknade klev vi upp och bestämde oss för att trots allt ge oss iväg på en liten tur.
image
Och det var tur för isen var så slät och fin utan vare sig minsta backe eller sluttning. Och det var så vackert borta över horisonten. Och inte en vurpa gjorde vi. Men så hade vi slutat leka Wassberg och Wiberg också.
image
Men det bästa var självklart matsäcken som vi dukade upp på förstukvisten när vi kom hem. Varm nyponsoppa, kaffe, ägg, prinskorv, mazariner och så fort jag fick tillfälle så kallade jag gubben för Vassberg med betoning på “vass” hehehe. Hämnden är ljuv. 🙂

Lördagsfika med Elsa

Så klart ville vi fira att skivan blev klar i tid. Eller så har man inte roligare än vad man gör sig en lördag. Hur som helst beslöt vi oss för att göra en utflykt till grannkommunen med Sveriges mysigaste fik!

IMG_1912.JPG
Jag segade inne i köket så länge jag bara kunde och sneglade ut genom fönstret. Borstade tänderna riktigt, riktigt noga. Kanske att bilen på något mirakulöst sätt skulle bli ren från snö och varmkörd tills jag kom ut i fårskinnspälsen? Och så blev det! Sen bar det av mot Norberg.

IMG_1913.JPG
Vi tog med en bunt färska Lill-Elvis skivor till Elvisboden intill. De har den gamla skivan, så det kändes kul att lämna över den nya. Lill-Elvis har framträtt på Elvisdagarna i Norberg flera somrar i rad.

IMG_1920.JPG
Sen var det “Elsas” som gällde, Elsa Anderssons konditori. Här tronar hon i snön, inte helt olikt en tangobakelse på tårtpapper! Eller hur?

IMG_1915.JPG
Tangobakelsen är deras alldeles egen specialité. Nu var det bara för oss att välja och vraka bland godsakerna! Och det var inte det lättaste!

IMG_1914.JPG
När vi äntligen hade bestämt oss var somliga av oss så glupska att det var tomt på tallriken när somliga av oss skulle ta första tuggan.

IMG_1919.JPG
Hoppas att ni också haft det stora nöjet att ha blivit utsatta för frestelser i helgen 🙂

Fredagslunch med Elvis

Jaaa! Vilken trevlig överraskning! Att det finns såna som levererar FÖRE deadline!
IMG_1626.JPG
Kom hem lagom till lunch denna fredag från ett “skapande skola” uppdrag i grannkommunen. Och där, mitt på bordet, där gubben ställt fram stekt korv och rivna morötter visade det sig att självaste Elvis dykt upp på fredagslunch! Den blev klar i tid! Alldeles nygräddad i sitt blå konvolut fick den pryda bordet tillsammans med det vackra ljuset som jag föresten fick av en av mina körer före jul. Nu har vi ännu en låda att ställa in på lagret 🙂 Trevlig helg på er allihopa!

IMG_1625.JPG

Sagor, grytor och huvudbry.

Min syster (hon med fejja-låten) sa en gång till mig: “Undrar hur det ser ut i huvudet på dig?” Det var när jag skrev Familjen Is i kris som hon ställde frågan, barnboken om istapparna Isabella och Isak som bor i en fin hängränna i Gamla Stan.
familjen
När Isabella börjar göra saker som inte passar sig där hemma, tar ett frostigt drama sin början! Och det är detta händelseförlopp som får min syster att reflektera över hur min hjärna egentligen är funtad. Ibland kan jag undra detta själv. Och inte bara när det gäller sagor utan även GRYTOR. Vi har ju varit rätt många här hemma sista tiden. Så ser det ju ut i många hus under jul och nyår. Men samma dag som sista stor-ungen åker tillbaka efter julledighet gör jag en ratatoille för sisådär 30 pers ungefär.
image
Samtidigt som jag rör runt i grytan stiger långsamt insikten att vi bara kommer att vara två (ok 3 med Benny) här hemma under hela våren. Vi kommer att få äta denna paprikaröra till det kryper ur öronen på oss! Tills vi långsamt antar samma färg som röran! Och då kom jag att tänka på syrrans förundrade fråga och håller fullständigt med henne. Hur ser det egentligen ut i huvudet på mig?!?!

Det var en snigel och en snigel och en snigel…

Här går vi och vankar och hoppas att CD-skivan med Lill-Elvis ska komma till den 29 januari. Då framträder Lill-Elvis på Hotell Winn i Haninge (klicka aktuellt) och det kunde vara roligt att ha den med. Åtminstone var det tänkt så.
IMG_1596
Eller ja, egentligen var det tänkt att den skulle den ha varit klar för flera år sedan. Vi var en bra bit på väg, men så kom Lill-Elvis i målbrottet! Sen var det bara att invänta nya rösten. Alla tonarter fick lov att ändras och det var bara att börja om från början.

Hur som helst. Nu är den klar och vi går och hoppas att den ska landa här hemma. Ser väldigt stiligt ut där det står “Kör: Anna Risberg”. Eller hur! 🙂 Som jag jobbade med mina stämmor! Som vanligt gjordes allt i sista minuten och sen tar en lång kedja vid där andra är inblandade. Mycket kan hända på vägen. Varför gör man inte saker i god tid? Eller är alla andra ute i god tid och med god framförhållning?
noton_logo_GREY_liten
När vår logga gjordes tyckte vi att den var så bra. För den kunde tolkas som två sniglar med hus som stretar åt varsitt håll:-) Jag tror sniglarna kan behöva lite hjälp att hålla tummarna nu!

Vad säger granen?

Sådär ja… Nu har julen skyfflats bort även här. Jag tillhör dem som drar på det så länge det går. Tjugondag Knut har passerats med råge! Är jag sist i världen måntro?

IMG_1886.JPG
Ajöss tomtemaffian på tomteberget!

IMG_1887.JPG
Ajöss lilla tomten som troget stått på vakt hela julen. Ajöss lilla granen som har spritt sitt mjuka sken över kammaren morgon och kväll.

IMG_1888.JPG
Men ser det ut så här kring julgransfoten är det bara att acceptera att den har gjort sitt för i år.

IMG_1891.JPG
Tomten och jag hjälptes åt. Jag klippte av gren efter gren och tomten sopade barr.

IMG_1889.JPG
Och så skjuts in i ugnen med alla torra grenar! Hela granen försvann på en kvart.

IMG_1892.JPG
Utom stammen då. Här står den och småpratar med björken och syrenen och de andra träden i vinterträdgården. Man kan undra vad den säger där den står, tämligen kastrerad…

Redo för vinter och värme!

Äntligen vinter! Som jag tycker att en vinter ska vara i alla fall!

IMG_1865.JPG
Skottade framför vedboden. Det gäller ju att hålla värmen!

IMG_1601.JPG
Rotade också fram gamla fårskinnspälsen. Den står emot eventuella nordanvindar, en ärvd relik som var yngsta mosters päls en gång!

IMG_1602.JPG
OCH så tog jag det tunga beslutet att köpa nya tofflor!!! Fast lite onödigt känns det. Nog skulle de kunna duga en säsong till… Skaften är ju så gott som oanvända!

IMG_1871.JPG Och även om dagarna fortfarande är korta så blir ljuset lite längre för var dag. Och det är inte så dumt att hålla till godo med fuskbelysning heller. Ljusslingan kring verandan är mjukt inbäddad i snö! Helt klart är jag redo för VINTER. Och för en normal arbetsvecka igen! Hej jobbet! Här kommer jag!