Säsong – lördagstema.

Lördagens tema handlar om säsong. Olgakatt är den som står för rubriksättningen. Säsong betyder tid att så efter latinets satio. Nu är det hög tid att sätta ner lökar i jorden för den som vill ha påskliljor och narcisser till våren! Bara så ni vet! Tid att så!
Det finns en lärorik lunk i naturen. Mellan sådd och skörd har nämligen allt en vila. Ibland känns det som om vi människor håller på med sådd och sådd och sådd hela tiden, året runt. Och skörd. Sådd och skörd, sådd och skörd. En sorts tröttsam och osund utarmning av den egna myllan. Så kan du inte ha det, sa jag till mig själv. Lär av naturen! Ta lite semester! Sagt och gjort… Med lite ansträngning skrapade jag ihop fem dagars ledighet för att åka till dottern i England. Återhämtning är dagens, alltså inte alls långsökta, vinkling på temat. Nu har ju jag min “Filifjonka-gen” som gärna förutser katastrofer. Så vi får se hur mycket återhämtning det blir. Den började göra sig påmind redan på flyget där jag satt vid fönstret och såg hur flygplansvingen började “slå” oroväckande. Jag insåg med panik att den när som helst skulle kunna brytas av! Som tur var hade flygvärdinnan precis visat oss som satt vid nödutgångarna hur vi skulle agera i en nödsituation för att öppna dem och jag började genast planera en eventuell åtgärd. Kanske var det snart dags att resa mig och med myndig stämma utropa att ingen skulle gripas av panik men att flygplansvingen var på väg att gå av. Och att alla kunde vara lugna eftersom jag kunde öppna nödutgången! Nu lugnade vingen ner sig som tur var och jag med den, så det blev ingen nödsituation och jag landade lyckligt i Manchester enligt planerna.På kvällen gick vi ut och åt och fick en taxichaufför som körde som en biltjuv! Han girade tvärt i en vänstersväng som skulle ha fått Masarna på hemmaplan (speedwayklubb) att blekna av avund och herregud…! Sen höll sig karln kvar på fel sida av vägen! Som tur var hann mötande bilar reagera på galningens tilltag och gira över på motsatt sida. Jag upplevde fem intensiva och långa sekunder av katastrofläge innan jag insåg att det var vänstertrafik och tackade gudarna att jag inte öppnat munnen för att tillrättavisa chauffören. Jag har långt mellan tanke och handling och med en filifjonka-gen i sin genuppsättning, är den egenheten en oerhörd tillgång.

Ja, det där välbehövliga återhämtandet har väl gått “sisådär” som ni hör. Men ikväll (läs fredag) blir det showtime med dottern och övriga i danskollektivet Gracefool collective.  Jag och Maria, mamma till den andra svenskan i gruppen, (Sofia i hatten), ska baka lite pajer och fixa lite småplock till minglet här hemma efteråt. Nu är jag bara orolig för att gasen ska läcka när vi bakar paj, för gas är jag inte van att hantera. Hör ni talas om nån explosion i Leeds på nyheterna, så kan jag vara inblandad. Och så hoppas jag att det inte ska dyka upp några presumtiva terrorister till kvällens föreställning, som jag får lov att visa på dörren. Ni hör ju själva vad ansträngande det är med återhämtning när man bär på Filifjonka-genen. Det blir lugna gatan för mig att åka hem och ägna mig åt att så och skörda igen 🙂 

Vill ni läsa om vad andra skriver om säsong har ni deras alster nedan. 

Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Äta bör man (lördagstema)

Jag har ett rätt så kluvet förhållande till mat märker jag när jag sätter mig ner och filosoferar över dagens tema som Olgakatt har föreslagit. Det som tilltalar mig är den kreativa biten med matlagning. Testa roliga recept. Eller se vad man kan göra med en ostkant och en skål torrt ris som blivit över till exempel. Allt för att slippa åka och handla.
För vem har inte stått i affären, sett sig omkring och inte sett en enda sak som går att äta. Inte nåt man känner för i alla fall. Det står helt still och det är ju hur märkligt som helst. Något man har gjort hela sitt liv flera gånger om dan och man kommer inte på en enda sak! Sällan uppstår det i godishyllorna. Eller brukar nån av er tänka; jag kanske inte ska ta lakritsbåtar nu, jag borde nog ta Ahlgrens bilar med tanke på kostvariationen? Hjärnsläppet bland matvarorna måste ha att göra med det här tvånget. “Äta bör man annars dör man. Största delen av mitt vuxna liv har jag lagat all mat med hjälp av kokboken, allt från tevatten till potatiskokning även om det är en liten överdrift. Två såna här kokböcker har jag slitit ut. Båda är i lösbladsystem och det beror ju på att de har använts varenda dag. De vanligaste recepten multiplicerade gånger tre eller fyra och nedplitade i mariginalen. För när jag väl hade bestämt mig för att göra en rätt, var det lika bra att göra det med råge så jag slapp göra om det i första taget.Barnen pratar fortfarande om hur de fick äta gulasch i flera veckor tills det kröp ut i öronen. Apropå barnen, inte bara vi vuxna har använt kokboken, jag ser spår efter barnens försök och kan konstatera att äpplet inte faller långt från trädet. Hehehe, lägg märke till dödskallen! Fel på kokboken! Underbar inställning.
Annars är den positiva delen av mat helt klart den sociala. Att vara många till bords är roligt. Som här hos brorsan som ofta ringer när grillen är igång. Att laga mat till många är roligt. Och att “problemlösa” när det visar sig att en kompis är laktosintolerant, en annan vegetarian och den tredje glutenintolerant… Fast SÅ kul är det inte, det där var nog lite ljug. Så klart man tänker “kan ni inte äta som folk!?! Lite skit rensar magen” samtidigt som man ropar nemas problemas och gör en djupdykning i frysen för visst låg det en påse quornfärs där för hundra år sen…(lite skit rensar magen)

Men jag tog mig med tiden måste jag säga. Kokboken är fortfarande min bästa vän i köket, även om jag kan improvisera också, men koka potatis gör jag utantill.
När jag är inne i något projekt är jag oftast helt ointresserad av mat men det är inte magen. Jag blir jättehungrig och fruktansvärt irriterad över att behöva ansättas av denna hunger när jag varken har tid eller lust för mat. Och dessa ögonblick har jag mer än en gång tänkt att jag skulle vilja ha en droppställning ovanför datorn som jag bara kopplade på och slapp tänka på MAT. Eller att vara som ormen, trycka i sig en antilop på måndagen och sen stå sig veckan ut.
MEN till matens försvar, den kan verkligen vara både fantastiskt GOD och dessutom vacker att se på! Nu sätter jag punkt med en riktigt frestande måltid, inmundigad i närheten av Ulriksdals slott i somras. Bon apetit mina vänner och kika gärna in hos de andra lördagsskribenterna och se vad de bjuder på för läckerbitar!

Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Naturligt! (Lördagstema)

Back to basic sägs det ibland och jag antar att det betyder att man ska “backa” till något naturligt och mer ursprungligt från den eländiga nutid man befinner sig i.  

Vad ska man tro? Är människan av naturen god, eller hur är det egentligen? Såg ett program häromkvällen om aktivism. Något som kallades “The Free state project” startade 2001. Man hade som mål att få 20 000 libertarianer att flytta till den glesbefolkade delstaten New Hampshire och ansluta sig till projectet. En “libertarian” tänker sig att människor agerar gott av naturen och är fullt kapabla att hjälpa andra helt frivilligt utan tvång i form av tex skatt. Statliga funktioner ersätts av ickestatliga initiativ, från t.ex. privatpersoner, företag och ideella föreningar. (Källa wikipedia) 

Här i New Hampshire nackades det höns och odlades och levdes ett enkelt och naturligt liv. Och man hade förstås en stark förhoppning om att fler skulle slå in på den Goda & Naturliga vägen. Gärna alla. Och antagligen är det rätt så naturligt, det att tänka att det vore trevligt om alla tänkte och tyckte och levde som jag. Men för tillvaron på jorden är jag inte så säker på att det bästa är en mänsklighet med ett alltför likriktat levnadssätt och samma sätt att tänka.  

 Jag tror att det mest naturliga och det vi behöver sträva efter är att lämna utrymme för olikheter, olika sätt att leva, olika sätt att tänka, olika sätt att hantera livet. Och uppöva respekten för varandras åsikter, tankar och levnadssätt, även om de går stick i stäv mot de egna. Ungefär så svävade mina tankar, nu när Olgakatt föreslog att vi skulle skriva över temat “naturligt“.  

Ett tag bakade jag allt matbröd, det kändes självklart och naturligt. Nu känns det lika naturligt att köpa brödet i butiken på väg hem. 

Jag kände mig riktigt back to basic när jag kom över ett gammalt våffeljärn och fick grädda våfflor på “naturlig väg” utan en gnutta el, bara att snurra runt järnet på vedspisen.  Men det kändes förstås lika naturligt att slå sig ner vid skärmen (mirakelplattan som nittioåriga svärmor benämner Ipad) och skriva ett blogginlägg en stund senare. (Våffeljärnet var så roligt att det nästan kräver ett eget blogginlägg!) Så det där med vad som känns naturligt kan växla över tiden och stunden. Åtminstone hos en oseriös människa som jag. Nu ska jag naturligtvis titta in hos andra lördagsskribenter och se deras krumsprång över temat 🙂 Det ska bli spännande! Ha en fin lördag alla små och stora!
Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Spanaren
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Lediga dagar…

Ett par lediga dagar i följd! Bara att tacka och ta emot! Förra veckan råkade bli en extrem korvstoppad vecka. Först alldeles vanliga jobbet, sen tre halvdagars extrajobb utöver det och så en utbildningsdag i Örebro med efterföljande körövning hemma i Avesta på kvällen. Det bidde flera tolvtimmarsdagar och som grädde på moset uppträdde Feel Joy Kören i samband med Hedemora Kulturnatt på lördagkvällen. Men det blev ju en underbart rolig avslutning på “dryga veckan” måste jag säga. Här är ca tjugo sångare av 130 totalt. Fem sånger bjöd vi på.

Några sångare från Feel Good Kören i Avesta tillkom också.Det är alltid frivilligt att vara med och uppträda så vi brukar ha öppet för båda körer att medverka när någon av körerna får ett gig. Jag blir faktiskt alldeles varm i hjärtat när jag ser bilder på mina körsångare, för de ser alltid så himla glada ut. De här sångarna sjunger verkligen rakt från hjärtat och det gick SÅ himla bra fast vi bara träffats två gånger denna höst. Till och med regnet hade vi på vår sida dvs det började dugga när vi tog sista tonen ungefär. Kunde inte ha gått bättre!

På grund av dryga veckan har jag inte hunnit med att posta priset till vinnaren i min tävling “gissa komposten“. Gissa om jag har dåligt samvete för det. Men nu är min barnbok om istappsyskonen Isak och Isabella på väg!

Så Anette; som har bloggen Rost och rädisor; här kommer bildbevis! Boken är på väg till dig! Och alla ni som var med och tävlade hoppas jag få återkomma med ett litet tröstpris, men ni får ha lite tålamod eftersom jag måste fixa en grej först. Och jag är inte snabb i vändningarna jag inte 🙂 

Kultur

Det som tilltalar mig med själva ordet kultur är att det betyder odla.
För mig handlar kultur om växande, en process, något som hela tiden rör sig. Det kan vara att se en film eller läsa en bok som får mig att tänka till, som berör mig på ett särskilt sätt.
Eller att gå på festival. Att kultur får människor att må bra, ta nya steg och tänka nya tankar, att kulturyttringar kan inge hopp och möjlighetstänkande, gör att jag har svårt att förstå att man ställer kultur och vård mot varandra. För mig är det två sidor av samma mynt. “Människan lever inte av bröd allenast” är ett vanligt uttryck (bibliskt) när man vill lyfta fram det faktum att människan behöver mer än mat och husrum. “Man kan leva tre dagar utan bröd, utan poesi – aldrig”. (Baudelaire) “En bok är som en trädgård som kan bäras i fickan” (arabiskt ordspråk). Det finns en lång erfarenhet hos mänskligheten att vi måste ha påfyllning av meningsfullhet, inte bara få fysiska behov tillgodosedda.
På samma sätt som det finns “sjukhus” för kroppen måste det finnas “kulturhus” för själen. Jag har ju den stora förmånen att få jobba i kulturens tjänst. Jag möter en massa olika grupper under min arbetsvecka med just kultur, framförallt musik och i synnerhet sång! Och särskriver man ordet kultur blir det “kul tur”. Det stämmer väldigt bra på mitt arbete. För det är faktiskt KUL med kultur, inte bara livsnödvändigt.

Det är kul att uppträda, som när Trio Serioso bjuder in till konsert! Här visar jag menuett och pavannesteget och hela publiken hänger på, står upp och kliver runt i kyrkbänkarna. (Foto: Christer Nyman Dalademokraten juli 2015) Och tydligen kan en kulturtant som jag vara en upplevelse bara att möta. Vänta ska ni få höra!
Jag &blå bussen har åkt runt till förskoleklasser denna veckan och lärt ut sånger på rytmikens grunder, sånger som ska kunna användas resten av året. Detta sker inom ramen för Skapande Skola (en kultursatsning i skolan att alla elever ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer). En pojke utbrast spontant med ett hjärtligt skratt bara han såg mig med gitarren på ryggen: “Hahaha – vilken rolig tant!!!” Han förstod instinktivt att det var KUL TUR på gång! Att det inte finns mer av dessa “kuliga turer” inom skolans väggar till vardags är bara sorgligt. Kultur gör avtryck, gör skillnad. Men det är ju jag det. Som tycker det. Men så är jag en rolig tant också! 🙂

Det här var ett inlägg om KULTUR i Lördagstema som Olgakatthade föreslagit. Besök gärna övriga “lördagsbloggare” som skriver om KULTUR denna septemberlördag! Ni hittar dem nedan!
Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Spanaren
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet