Glad påsk – Hemma hos…mig! (Lördagstema)

Två rubriker i en, får det bli denna påsklördag som nu har hunnit bli påsksöndag och därmed påskdag. Pensionären på ön, Birgitta har myntat de båda lördagstemana, “hemma hos” och “Påsk”. “Påsk hemma hos mig” får därmed temat bli. Dagen startade som hos er andra med “sommartid”, vilket innebar att morgonen blev väldigt tidig eftersom kyrkokören skulle sjunga i Avesta kyrka. Den ambitiösa körledaren (läs undertecknad) hade kommenderat alla att vara där kvart över nio. För säkerhets skull slängde jag iväg ett gruppmess till alla. Kom ihåg sommartid! Alla var där i tid, inklusive körledaren. Men nog kändes det i hela kroppen att det var tidigt! Trots det levererade kören den ena pampiga sången efter den andra, med stor känsla och inlevelse. Är det påskdag så är det. Då ska man sjunga till livets ära. Vi gick trallande in till Husby Brudmarsch. Under tiden som vi sjöng kläddes altaret i vitt och med blommor och tända ljus, efter att ha stått avklätt och naket sedan skärtorsdagen. Stämningsfullt!  När jag kom hem hade värsta västanvinden varit på besök. Mitt fina påskris låg omkullvräkt och spred påskstämning på trappan efter bästa förmåga. I år får påskriset husera ute eftersom jag inte tycker att det får plats i vår lilla stuga. Först ställde jag det på köksbordet, men efter att vi fått en gren i ögat varje gång vi lutade oss över tallriken för att stoppa i oss ägg och sill så hamnade det på trappen. Och där gör det sig bra! De fina små äggen är hemmagjorda skapelser. Just det här fina tror jag Farmor Astrid har knåpat ihop på den tiden som hon fortfarande såg och kunde handarbeta.  Efter att ha rätat upp påskriset och lagt en sten i krukan kunde jag ju inte låta bli att vara ute en liten stund och gå ner till älvkanten. Isen har smält, men på vår sida som inte är södersida, brukar en kant av isen ligga kvar ganska länge. Det låter så otroligt fint när vattnet kluckar mot iskanten. Och så kom det här herrskapet och hälsade på (frun ville inte vara med på bild).  Det var lite mer linslus över Herr Knipa. Paret kommer varje år och bygger bo någonstans i närheten. Var, vill de inte berätta. Håll med om att Klara-Fina verkligen tagit sig sedan hon fotade korksvan i somras.  Jag fick riktig vårfeeling och släpade fram de gamla plank som jag sparat efter sommarens stora “projekt fiskegården” när vi röjde ren hela den nedre älvrimpan från gammal kompost och gamla virkeshögar. Vi har inte använt den nedre delen av gården särskilt mycket eftersom vi har varit rädda att barnen ska drunkna. Men nu, när de är 27, 25, 23 och 20, så känns det mycket lugnare. 

 Gissa om vi kommer att sitta här om vårkvällarna och ljuga ikapp, jag och gubben. Ha nu fina fortsatta påskdagar allesamman och här nedan har ni övriga som skriver om påsk om ni inte har fått nog av påsken redan! 

Anki
Helena
Karin
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Vintersport! (Lördags-tema)

Det är sällan det blir så mycket vintersport för min del. Min personlighetstyp är mer den som drar upp benen under sig i soffan, hugger en bok eller annat läsbart, tänder en knastrande brasa och så en kopp te eller kaffe till. Fast vi hade ju med oss skidorna till sommarhuset i vintras, det hade vi. Här ser ni beviset! 

 ÅKTE med dem gjorde vi också!  

Se själv hur elegant vi spårat i den djupa snön! Rakt genom skogen! Sist vi åkte dit, planerade vi faktiskt en skridskofärd eftersom isen låg blank och fin här hemma. Så LITE  vintersportiga är vi allt. Men havsviken var täckt av snö. Och där stod vi snopna med skridskorna dinglandes i händerna utan skidor med oss. Någon vecka senare gav sig gubben ut på loppisjakt och titta vad han fyndade! Skidor och pjäxor som vi ska ha i sommarhuset för jämnan.Här är mina! En äkta vintersportare garvar väl ihjäl sig vid åsynen av dessa antika brädlappar men det bjuder jag på. Nu kommer vi aldrig någonsin att komma dit en strålande vinterdag utan att kunna åka skidor, för att skidorna är kvar hemma. I ärlighetens namn skulle jag nog kunna ha mina vanliga där för jämnan, de till vänster på översta bilden, moderna tingestar från 70-talet, eftersom jag aldrig åker skidor hemma. Men andan kan ju falla på! Numera kan jag inte skylla på att jag inte har skidor i alla fall.

Annars har vintersportandet senaste dagarna bestått i nån sorts “stafett”, där jag och Lilla Blå Bussen har kuskat fram och tillbaka genom olika vinterlandskap på frilansuppdrag, varvat med “vanliga jobbet”. Tidigt tisdag morgon åkte jag hemifrån strax efter sju på morgonen för att möta upp en lågstadieklass i det vintervackra Garpenberg.  (Dalarna)Jag hade ändrat tiden på grund av min influensa och antagligen svävat i feberyra. Skolklassen var nämligen på väg bort när jag kom! Jag skulle inte vara där förrän på torsdag! Det innebar att jag skulle till helt andra skolor! Jag hade blandat ihop dagarna! Som tur var löste det sig eftersom dessa skolor började en timme senare. (Grrrr, jag hade kunnat sova en timme till!!!) men det var bara att sladda runt med bussen och åka in till Hedemora istället. Därefter väntade en musikgrupp i Fagersta (västmanland) och när den var slut så väntade ytterligare två körer hemma i Avesta. Hemma 21.30.Tidigt nästa morgon var det bara att veva igång Lilla Blå bussen igen med fulladdad kaffetermos för en heldag i Örebro (Närke) på körledarutbildningen. Sen styrde vi kosan hemåt och avslutade dagen med en körövning med glada kyrkokören här hemma. Trevligt, men inte hemma förrän 21.30. Torsdag morgon var det dags att åka iväg till Garpenberg IGEN, nu den rätta dagen! Sen gasen i botten till Dala-Husby några mil bort och därefter till Långshyttan ytterligare nån mil bort. Sen var det bara att åka hem till barnkörerna i Avesta och avsluta dagen med att åka till Hedemora för att träffa glada Feel Joy-kören som inte fått sjunga på tre veckor pga av influensa och sportlov! Hemma redan 21.00!!!

Håll med om att det är en hel del stafettkänsla över det hela, bortsett från att jag inte har lämnat ifrån mig stafettpinnen en enda gång. Men så här tokigt långa och fyllda dagar blev det när flunsan slog till och jag fick lov att ta igen det jag inte kunnat levererera så att säga. Tre tolvtimmarsdagar efter varann! Men NU är jag ledig i dagarna tre!   

Så här fint sken solen över Dalälven när jag klev upp i morse och jag bestämde genast att jag inte tänker vintersporta det minsta, utan bara lata mig och ha det bra! Den som vill inspireras till vintersport tittar istället med fördel in hos nedanstående skribenter och bloggare och ser vad de har att berätta på detta uppfriskande tema som Pensionären på ön, Birgitta, har föreslagit!

Anki
Helena
Karin
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Ett projekt – (lördagstema)

Egentligen har jag projektförbud. Jag gav mig själv ett strängt sådant när jag började körpedagogutbildningen i Örebro. Det är snart två år sen och jag har verkligen hållit det. En utbildning är ju ett projekt i sig. Men så klart håller man sig inte helt och hållet från att hitta på lite småhyss. Till exempel drar vi gång en ny kör på jobbet nu på måndag.  Det står i tidningen så det är sant! Eller egentligen inte ny. Feel Good kören är en “alla kan sjunga kör” som har rullat i åtta år nu på tisdagkvällar under min ledning. Den har många deltagare och det har funnits önskemål om en sån kör även för daglediga. Kanske man inte vill ge sig ut på kvällarna, kanske dagkören kommer att vara lite mindre vilket säkert tilltalar många. Egentligen vet vi inte om efterfrågan är tillräckligt stor för att ha en sån här kör på dagtid. Men nu drar vi igång på försök, så håll alla tummar och tår, för nu är vi åtminstone tillräckligt många för att börja! Så det får väl ändå kallas ett litet projekt, att dra igång en kör med nya blivande körsångare.

Från det ena till det andra så har gubben och jag kommit på att vi ska lära oss att äta långa kolhydrater. Det kan man väl kalla ett projekt? Fast egentligen liknar det mest ett hyss, så barnsliga som vi är! Det där om långa kolhydrater kan ni säkert massor om, alla ni andra. Här hemma har lite djungelns lag fått råda. När vi blir vrålhungriga så slänger vi oss som två lejon in i skafferi och kylskåp och äter upp det som finns. Och eftersom jag lätt får blodsockerfall och nästan kan börja tugga på filten i soffan så läste jag här hemma i en bok att man ska lära sig äta långa kolhydrater och regelbundet för att hålla blodsockernivån på en lugn och jämn nivå. Man skulle dessutom bli lugn och jämn hel och hållen, så jag hade högläsning för gubben och han tyckte också det lät bra, särskilt det där att man skulle bli lugn och jämn hel och hållen. För han tänkte nog att det skulle vara bra att jag blev lugn och jämn och jag tänkte att det skulle vara bra om han blev lugn och jämn. Men det bästa av allt, var att man skulle leka att man gav sig ut i rymden ett par veckor och bara ta med sig ett fåtal matvaror.  

Matvarorna var av ett sådant slag att allt var GOTT så vi gjorde high five, gubben och jag och packade matsäck för två veckor i rymden! En perfekt introduktion i långa kolhydrater för två barnsliga själar. Vi iklädde oss rymdboots från åttiotalet och stora vinteroveraller (nu skarvar jag lite grann) och klev in i rymdkapseln, köket och gav oss iväg. Riktigt kul har vi. Tur att barnen har flyttat hemifrån.  

Lekfulla sms flyger genom rymden när det är dags för mat eller fika: “Restaurang Rymdfärjan bjuder på apelsinfilé med nötströssel och kanel. Kaffe till.” Eller “Restaurang rymdfärjan bjuder nu på fullkornsbröd toppad med Månens Räkröra. Te till.”  Det sägs ju att man inte har roligare än man gör sig. Och nu kan ni se fram emot ett lugnt och jämt flöde på inläggen här inne, för det blir säkert en effekt av det hela! För nu ska jag bli en lugn och jämn personlighet av alla långa kolhydrater! Det var allt om mina små projekt på jobb och fritid det! 

Som vanligt är det fler som skriver på lördagar (lördagstema) över givet tema. Dem hittar ni här nedan! Den som är “teamledare” för mars månad är Pensionären på ön! Titta gärna in och se vad hon och övriga har för projekt på gång!
Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet