Sång på gång dagen lång! 

Oj vad det sjungs i min tillvaro dessa dagar! Det är riktigt, riktigt roligt!  Sist deltagarna i Feelingkörerna sjöng var i maj månad, på en gemensam avslutningskonsert. “Nu är det gott att leva”. Då såg det ut så här. Och nu möts vi igen för nya utmaningar. Alla vuxenkörer har dragit igång denna vecka. Alltid lika spännande. 

Och alltid lika fascinerande att SÅ många som inledningsvis betecknar sig som en “jag-kan-ju-egentligen-inte-sjunga-typ”, bjuder på en konsert som både berör och imponerar och dessutom fyller kyrkan till bredden med åhörare! Och så denna sångglädje…. Ja så klart är jag lite partisk, jag tycker väldigt mycket om mina sångare, men jag är ju inte lomhörd för det! Jag hör ju faktiskt hur fint det låter! Och så här efter mina avslutade påbyggnadsstudier torde jag vara alldeles för välutbildad för att inte kunna avgöra det 🙂 

Egentligen tycker jag väldigt bra om hösten, det är lite som att få börja om på nytt efter ledighet och semestrar. Ändå möter jag ofta hösten med lite vemod… Kanske för att huset är tomt igen, bara gubben och jag som trampar runt.

På sommaren är huset ibland så fullt med folk att det kan se ut så här, en naturlig effekt av att stugan är trång som en skokartong. Så kontrasten blir ju väldigt stor när alla försvinner i ett nafs om hösten. 

Det gäller att hinna utnyttja dem väl innan sommaren är slut bara! Barnarbete är storligen uppskattat av gubben. Vedhögen försvann i ett nafs!

Och helt onödigt att vi gamla utslitna rävar ska slita och släpa för att få ner den tunga gamla skänken i gäststugan när det finns två ramstarka döttrar hemma. Och det syns ju på långt håll vad roligt de har när de får flytta möbler, istället för att småfippla med fingrarna i nån digital sysselsättning. Nej mer analogt råslit till den unga generationen. Det mår de bara väl av!  Är det fler som möter hösten med vemod månne? Eller slår ni klackarna i taket över att den förbannade sommarn som Bengt Sändh sjöng om, är slut? Nåväl, även om det känns lite tomt och vemodigt emellanåt kan jag ju alltid glädjas åt att snöbjörnen står kvar, redo för en ny säsong, där den flirtar och har sig med en snärtig lilja. Och rätt som det är, är det ju sommar igen! Det är faktiskt inte så långt mellan liljor och snöbjörnar som man kan tro. 

Ordningen återställd!

Sådärja (klapp) Då var ordningen återställd! Två inlägg gick upp i rök tillsammans med alla era trevliga kommentarer men det är smällar man får ta. Min hemsida var helt rensopad på både bakgrund och bilder efter en helt vanlig “uppdatering” i helgen. Ingrid som brukar titta in här sa lite försynt att “kanske webhotellet…” Så långt hade jag inte ens tänkt! Här i familjen är vi ju så vana att göra allting själva, vare sig det handlar om spikar eller studentmössor. På webhotellets hemsida hade de ett foto med en skock glada superheros under rubriken SUPPORT. Så jag tog kontakt med en av de där superhjältarna. Och tänka sig, det fanns på webhotellreceptionen en “ångraknapp” ! Tjopp! Och plötsligt såg den ut som förut. Att jag sen råkade radera hela mitt konto under några skälvande minuter är en helt annan historia.
IMG_0801
Men nu är det höst. Och ordningen är även återställd när det gäller alla sångkörer. Äntligen slut på onödiga uppehåll och semestrar! Feel Good Kören i kväll tisdag 19.00, Feel Goodkören dagtid i morgon onsdag 15.00, Feel Joykören i Hedemora torsdag 18.30. Och bara att komma och prova på, den som inte sjungit tidigare.

Semesteraktiviteter 3

…och sista semesterveckan tar vid. Har träningsvärk i armar och nacke. Aha, efterverkningar av machetetagen tänker ni, men icke sa Nicke. Nu har jag bytt sysselsättning och står med varmluftspistol i vänsterhand och fönsterskrapa i höger hand och skrapar ren en fönsterkarm och fyra bågar från gammal färg. Roligare kan man ha. Det tar en sån otrolig tid och är så utomordentligt trist och mördande tråkigt. Och ont i rygg och armar får jag! Gnäll, gnäll.  

Och ingen medkänsla från Gubben heller; tänk vad många fönster JAG har skrapat säger han bara. Jaha. Det är inte särskilt roligt med underarbete och ändå måste det göras och göras noga om resten ska bli bra. Så säger gubben i alla fall, som gör allting grundligt och rejält till skillnad från undertecknad som hanterar hela livet med tejp och snören. 

 Mer underarbete. Den här båten ska sjösättas innan sommaren är slut är det tänkt, en trasig gammal båt som en man ville bli av med för längesedan och yngste sonen råkade höra det. (Han med studentmössan.) Han var på den tiden i lågstadieåldern och sa på barns spontana sätt att JAG kan ta den! När han var ännu yngre och inte kunde prata rent drömde han nämligen om en båt med “juta och jatt” och den där trasiga gamla båten hade både ruta och ratt. Och han fick båten alldeles gratis! Sen dess har den stått på gården som ett pittoreskt inslag och väntat på att den nye ägaren ska bli stor och kunna ge båten den upprustning den förtjänar och nu är det alltså dags! 

Även musicerande kräver ett sorts underarbete, övning, övning och åter övning förstås men även marknadsföring är ett sorts underarbete. Sommarens sista spelning av Elvisbandet i Åmotfors 20 augusti (kom dit vetja!) innebär efterfrågan på affischer. Det är faktiskt bra mycket roligare att göra en affisch än att skrapa fönster! Så då och då har jag tagit en rejäl paus från skrapandet och satt mig vid datorn och knåpat istället. Knåp knåp istället för skrap skrap. Ett mycket roligare sorts underarbete. Och så kan jag ju spara en affisch om jag vill. Titta på den i vinter och tänka, vad FIN den blev.  

Medan det skrapade fönstret till vintern kommer att vara målat, sitta i en husvägg och se ut som om det alltid har suttit där. Problemlöst kommer det att blicka ut mot skogspartiet. Hur jag slet med att skrapa det rent från färg har sedan länge fallit i glömska. Då kan väl nån ta vägarna förbi och säga; men DET DÄR fönstret har verkligen skrapats på ett utomordentligt bra sätt. Vilket underarbete!!!

Semesteraktiviteter 2

Usch vad snål jag är på inlägg denna sommar. Har notonmusic verkligen ingenting att berätta så här mitt i högsommartid? Sist kunde jag ju berätta om hur det var att ha semester i alla fall. Eller rättare sagt hur man städar vinden. Sen dess har jag intensivjobbat ett par veckor med Bas Fiol & Flöjt och FAKTISKT gjort en del blogginlägg, men på Bas Fiol & Flöjts hemsida. Så jag kanske kan få tillgodoräkna mig dessa? Den som vill kan ju göra en digital road-trip och läsa om hur vi hade det i Malung, Skogs-Tibble, SunneNorrköping ,GrythyttanBålsta och Sala.   Lill-Elvis bandet har också gjort lite utryckningar, senast igår på femtisexans café här i Krylbo. Ett supertrevligt, femtiotalsinspirerat café där Elvis förstås är ett givet inslag men också annat tidstypiskt. Under tre timmar serverades räkmackor och Elvislåtar i en salig blandning. Trevligt så det förslog.

Kolla in den ständigt fikande damen i ett av café 56ans hörn. Den som byter tåg i Krylbo, eller hoppar av här av annan anledning, kan gärna kika in till Bosse och den fikande damen på en kopp kaffe. De huserar nämligen mitt i det gamla fina stationshuset.   Annars rullar sommaren på, har sin gilla gång liksom. Ännu en semesterperiod har tagit vid och jag snubblar över sysslor som detta utan att riktigt ha förstått hur det gick till. Precis som med vinden i förra inlägget. Rishögen ovan är bara bråkdelen av en rishög som jag i omgångar har kört till tippen. Det hela började med att jag helt oskyldigt passerade en sån här.

Lite spontant knipsade jag av en sju, åtta grenar på ett ställe där det fanns väldigt mycket grenar, eftersom jag ändå inte hade något särskilt för mig. Kom att tänka på att den elektriska häcksaxen skulle vara kul att testa och innan jag visste ordet av var häcksaxen en elektrisk machete och jag högg mig fram i Amazonas djungel! Ofta är det just så där det går till när jag ostrukturerade människa får något nyttigt gjort!

Som gjort för att leka Amazonas, eller hur? Nån mer som har semester och vill vara med? Bara att komma hit med det ni har i macheteväg i så fall! Eller har ni egna lekplatser hemma på gården kanske?