Bland får och vise män…
En gång för längesedan när barnen var små och jag frilansade på heltid fräste en av mina telningar, då i mellanstadieåldern; skaffa dig ett vanligt jobb! Nu frilansar jag halvtid och har skaffat mig ett “vanligt jobb”. Men ibland överväger jag i mitt stilla sinne hur “vanligt” jobb jag egentligen har.
I dagarna tre har jag svävat (haltat, säger mina kolleger) omkring bland pelarna i kyrkan som Herrens Ängel. Jag har frotterat mig bland Kung Herodes, herdar, vise män och övat intensivt på min inledningsreplik: “Var hälsad Du högt benådade!”
Vi har “levande julkrubba” i kyrkan på jobbet. Fem föreställningar som skolklasser och andra intresserade kommer för att titta på. Fem föreställningar! Och ändå måste jag varenda gång kasta ett getöga i manus innan jag svävar/haltar in med en mikrofon i handen; “Var hälsad du högt benådade!” Det är ju ingenting man hasplar ur sig dagligen! Försök själva komma ihåg repliken om en eller två timmar!
Här har ni henne i närbild: Herrens Ängel. Tur att man aldrig försökte sig på skådespelaryrket!
ps/tycker ni skärpan är dålig beror det på att det är svårt att få skärpa på änglar i farten!
Visst är det så. Vissa repliker sitter aldrig. Schyst frilla!!
Visst är det märkligt med repliker Pia! Frillan har jag nu haft både som huldra och ängel. Fungerade bra med bådadera 🙂
Du ser änglalik ut, Anna. Vilket cv du måste ha…
Så klart det måste in i mitt CV Eva! Det kan man kalla spetskompetens! Vingspetsarna tänker jag på!