…även om det är flera veckor kvar till jultid för gemene man. Jag ska snart förklara. Men idag är det Fars dag och den är lyckligtvis helt bortkopplad från julaktiviteter. Så för att hålla julen stången kommer här hyllningen till alla pappor i dockfilmen ”Brevet från Lillan” eller ”Pappa kom hem” med det fyrstämmiga arr på sången som jag gjorde för flera år sen till kyrkokören inför ett Fars Dagś Café. Hur hann vi med det i november månad undrar jag ju så här i efterhand? Vi kanske hoppade över julen det året?
Men jag ägnar mej alltså just nu åt julen. November är högsäsong i körvärlden. Ska det klinga vackert i december månad gäller det att jobba hårt under november månad. Noter och texter ska distribueras ut i tid och det för med sig att även program, dvs VAD som ska sjungas måste vara färdigt innan dess! Hur ska annars körerna kunna öva på sina stämmor? Så november är högsäsong för körsångare och deras ledare!
I Feel good körerna har vi lekt jul länge! Vi sjunger in julen i Avesta Kyrka redan måndag 21 november, kl 18.00 och kl 19.15. Vi är faktiskt inne i första advents-veckan då. Tro det eller ej. Men det är också av logistiska skäl. Feel Good Körerna omfattar 130 sångare som behöver gradänger till både genrep veckan innan och till föreställningarna och gradängerna sträcker ut sig tvärs över hela koret som synes på bilden. En uppställning som inte är kompatibel inför 1:a Advent i kyrkan vilket gör att gradängerna måste bort till dess och byggas om till en kör på 40 pers istället. (Vad vore livet utan vaktmästare? )
Även luciabestyren går på högvarv med texthäften, stämövningar, bokningar och information hit och dit om vad som gäller. Allt detta sker i november månad. I december är det lugna gatan, för då är allt klart. Utom själva luciakronan möjligen som katten Greta “hjälper” eller “stjälper” till med här på bilden.
Ha nu en härlig fortsatt novembermånad så dimper ett nytt inlägg ner i december när julen står inför dörren ”på riktigt”!
Men akutåtgärder infördes i form av en stor byggnadsställning och några “tak-lagare.”Och även om dansarna inte fick använda ställningen i stil med West Side Story, vilket de här lite lystet står och leker med tanken, så kunde i all fall Magic Sound Ljud & Ljus hänga några väldiga lampor i den. Och så kunde föreställningarna genomföras i Folkärna kyrka helgen 10-12 november. 
Det känns helt ofattbart. Så länge och så mycket som vi har slitit med förberedelser av skiftande slag, jag och kollegan Heléne Thunberg. Musikaliska förberedelser förstås med både vuxenkörer, barnkörer, ungdomskör och orkester men också ansöka om medel, boka musiker, tillverka ett stort gäng med trollstavar, planera mat och boende för tillresande gästspelare, 
söka sponsorer som ville sponsra kyrkbänkar, skriva program, inhandla hundratalet såpbubble-burkar, medverkan i gradängbygge, placera in 130 korister i koret enligt ett exakt schema för att ingen skulle behöva sitta på altaret. (Foto ovan: Lars Östlund) 
Bara att samla in mått på 72 barn som alla skulle få varsin cape uppsydd etc. Det tog aldrig slut på uppgifter och vi är så tacksamma för alla inblandade, allt från föräldrar till parkeringsvakter, vaktmästare, matlagare, kaffekokare, biljettförsäljare etc etc etc. Vi var säkerligen 500 på ett eller annat sätt aktiva aktörer! (Foto nedan: Gunder Hägg)
Glädjande nog drog föreställningarna fulla hus båda dagarna! Ett drygt tusental besökare med andra ord! Ändå blev många utan biljetter eftersom det var slutsålt ett par dagar innan. Det var det enda tråkiga denna helg. (Foto nedan: Lars Östlund)
Ibland eldrött, som i tavernadelen som gestaltar den förödelse och destruktivitet som ett liv på krogen kan medföra. Dans och performancegruppen 
Bara att belysa en kyrka med alla dess gångar, skrymslen och vrår! Magic Sound Ljud & Ljus gjorde ett strålande arbete (i ordets rätta mening) med allt ljus. (Foto ovan: Gunder Hägg. Foto nedan: Lars Östlund)
Ungdomskörerna hade två heldagar dans på höstlovet med ett par av de professionell dansarna. Här framför de en dans, inspirerad av rytmisk gymnastik.
Det hände saker överallt nästan hela tiden! Gracefools arbete med verket överträffade våra förväntningar med råge. 
De utnyttjade varje vrå av kyrkorummet, lät stora som små körsångare medverka på olika sätt, samt att de själva framförde den ena dansen efter den andra. Vi fick precis det Carmina Burana vi önskade, där sång, musik, dans och kostym skulle bilda en stark enhet. Deras arbete har en stor del i att det blev den mäktiga upplevelse och den succé det blev. Vi är SÅ nöjda! (Foto ovan: Lars Östlund, nedan: Gunder Hägg)
Och så viftar de med sina glittrande små trollspön och sjunger på latin; Amor volat undique. (Foto ovan och nedan: Lars Östlund)
Här bildar ungdomskören en kärlekens bro som de yngre får passera tills hela mittgången är fylld av vitklädda barn som sjunger på latin; “Åh åh åh, totus floreo...” Vi har hört ryktas att det har trallats på latin på både dagis och skolor runt om i Avesta kommun denna höst. Carl Orff, som själv var en engagerad pedagog och gav ut Orffs schulverk, hade gillat vår version av Carmina Burana, har vi sagt flera gånger! (Foto: Lars Östlund)
Heléne och jag stapplar in efter föreställningens slut med en segergest som faktiskt har ett visst berättigande. Vi klarade det! Tack vare väldigt många runt omkring oss som bistod med tid, uppmuntrande tillrop och inte minst ekonomiskt stöd, så TACK återigen Västerås Stift, Landstinget Dalarna, Tro, hopp och klöver samt företag och privatpersoner i Avesta kommun som sponsrade kyrkbänkar!
Och alla har vi verkat i ett gemensamt syfte vilket sammanfattades i ett manifest som inledningsvis lästes på tigrinska, arabiska, ryska, engelska och svenska. “Världen vibrerar av oro. Vi behöver samlas och verka i det goda. Att våga mötas och värna mångfald är en förutsättning för fred och medmänsklighet. Var stolt över den du är! Ingen kan göra allt men alla kan göra något, bemöt andra människor som du själv vill bli bemött. Människans själ – Vårens ansikte – uppmanar till kärlek” 
Och alla ska rymmas i koret! Vi har, tillsammans med våra oumbärliga vaktmästare (Vad vore livet utan vaktmästare? ❤️Ingenting!) samlat ihop alla våra gradänger och prov-byggt, för att vara helt säkra på att alla har en plats. Dansarna kommer mestadels att hålla till uppe på balustraden, en sorts balkong ovanför altaret, bakom pelarna. Där finns en spännande yta som sällan används. 
Sångsolisterna måste vi skicka vi upp i predikstolen! Men det är inte sämsta platsen! Ett sextiotal vita cape, har de fantastiska kvinnorna i Sankt Mary, Folkärna församling sytt! Sextiotalet vita cape i olika storlekar för barn från 3 år upp till 20. 
Heléne testar en lite större cape-variant här. Barnkörerna är bara med i två av sångerna men kommer att göra bejublad entré i vit cape och trollstavar. Och trollstavarna har jag pågående massproduktion av här hemma, med hjälp av släkt och vänner och katten Greta, som älskar pyssel och redan har tuggat hål på glitterlimmet!
Vi har också en mångfaldskör som vi sjunger sånger ur körverket med. Vi har lekt med det svenska språket till Carl Orffś tongångar. Inte sjungit “Ooooooo Fortuna! Veeeeelut luna...” som sig bör, utan istället: “Ooooooo det snöar, Seeeee det snöar! Snöööön den faller ner från skyyyyyyyn! Vi skottar snö. Vi skottar snö. Det snöar hela tiden!” Kanske inte så seriöst men roligt har vi tillsammans. Det är härligt att skratta och dela upplevelser med varandra även om vi inte förstår alla ord, har olika bakgrunder och erfarenheter. För den delen har ALLA våra vuxenkörer får “skotta snö” i Carl Orffs anda.
Vi har fått lov att söka särskilda medel för detta gigantiska projekt. En hel del har vi fått, men ibland också avslag. Därför är vi särskilt tacksamma för de företagare i Avesta Kommun som “sponsrat en kyrkbänk” och som på så sätt finns med i manifestation som sponsorer! Det är roligt att kunna göra något riktigt stort i en mindre stad som Avesta, där amatörer och professionella får mötas, olika åldrar från 3 till 80 plus, där samhälle möter kyrka och även olika konstformer möts. Nu hoppas vi också på en blandad publik av olika kulturer och religioner! Här sjunger ungdomskören på Språkvän Avestas Mingelcafé där vi spred information om manifestationen. Sången handlar om våren och längtan efter kärlekens ansikte. (Lite nervösa är vi, det är första gången vi sjunger detta för publik).
Heléne och jag är så tacksamma över att kunna få genomföra detta och vi hoppas att det ska skapa en upplevelse och ett minne för livet hos både publik och medverkande. Och att det ska skapa ringar på vattnet förstås. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Otroligt nog är vi nu framme vid målet. Fast egentligen är det kanske snarare en början! Början på en innerlig önskan hos alla oss som på olika sätt deltar i manifestationen vare sig vi är publik eller medverkande. Att vi kan mötas i hopp och tro på en mänsklighet som först och främst uttrycker en längtan efter kärlekens ansikte, vilket de medeltida texterna i Carmina Burana till stor del handlar om. Varmt välkomna till Folkärna kyrka helgen 11-12 november!
