Ekologi i Betraktarens öga… (Veckans “teman”)

Lördagstemat som jag brukar vara med och skriva på, fast jag sällan brukar lyckas pricka in dem på lördagar, har bytt namn. Nu heter det veckans tema. Det betyder att man har hela veckan på sig att skriva över en rubrik som någon har föreslagit. Passar mig mycket bättre, tänker jag glatt, även om jag vet att det inte är så himla noga med att få till det just på lördagen. Och så upptäcker jag att jag snart har missat att skriva över de TVÅ senaste rubrikerna de TVÅ sista veckorna! Det HJÄLPTE inte att byta namn! Så nu försöker jag att skriva i kapp lite. Det är bloggskribenten Olgakatt som har valt rubrikerna “i betraktarens öga” och “ekologiskt” som jag nu slår ihop till en, för att vara effektiv och rationell. Jag börjar med att upprepa förra veckans bild eftersom maskrosor är det mest ekologiska jag vet. Sen gör jag en liten abrovink om ingen har nåt emot det? 

Att vara körledare är en stor ynnest och en stor utmaning. Det är min huvudsakliga yrkesverksamhet nu för tiden, så när den här “betraktarens öga” spanar in ordet EKOLOGI som handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i, så hamnar jag i KÖREN! Att vara körledare är i högsta grad att stå framför levande organismer men också en miljö eller sammanhang.  Säj den körledare som inte har visioner för sin kör och för sitt arbete. (Om körledaren INTE hade visioner skulle det antagligen inte vara lika roligt att sjunga i kör.)

Körekologi handlar om att hela tiden växla fokus mellan visionen av det som ska göras/framföras…… och de enskilda sångarna som behöver förklaringar, tips och hjälp med sådant som verkligen inte är så självklart i musiken och ibland kanske helt nytt och ibland obegripligt.   Och då gäller det att stundvis släppa taget om visionen för att möta körsångarnas individuella behov av förklaringar och coaching genom noterna. Inte sucka och slita sitt hår, inte tänka vilka puckon man har i kören som inte ens kan sjunga en överstigande kvint eller pricka enklaste kvartintervall. Det utarmar vilken jordmån och tillväxt som helst. Allting går att lära bara man får lite tid på sig och för det mesta kan man hitta lösningar på svårigheter. Och detta “fokusskifte” mellan vision och körsångare är en jättespännande process tycker jag. Det är kanske det som gör att arbete med kör känns så kreativt och utmanande. Ibland kan vissa partier kännas helt oöverkomliga för sångarna, om de inte säjer det rakt ut så ser man det på deras förvirrade och tomma  blickar, eller att de frågar grannen “eh-fattade du vad hon menade?” Men så kommer den där magiska stunden när harmonierna börjar låta harmoniska och inte som tagna ur en Stephen King film, när saker börjar falla på plats och svårigheterna faktiskt löser sig! Musiken lyfter! Och inte bara den!Även den ekologiska körledaren flyger hem på lätta fjät! Ja, så här blev resultatet när jag skrev ikapp två rubriker i en! Ha en fin helg på er allesammans och nu är jag fit-for-fight för ett nytt veckans tema! Nedan har ni övriga temaskribenter!

Anki
Helena
Matfreaket
Karin
Livsrummet
Olgakatt
Tove
Pensionären på ön
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

23. september 2016 av Anna
Kategorier: Kåserier, Körsång | Taggar: | 14 kommentarer

Kommentarer (14)

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.