Det är ett bestyr i familjelivet om försommaren.
Ägg som trillar ur boet.
Ungar som druttar över kanten innan ens vingarna vecklats ut.
Och har man åtta att hålla reda på gäller det att se upp för både rovfåglar och uppdykande fotografer…
Och se till att alla åtta är med innan man simmar till nästa brygga.
Även här hemma uppstår ett och annat drama. Fast i motsatt riktning. Fyra flygfärdiga som ramlar tillbaka i boet samtidigt! Med vänner. 
Ungfåglar flyger alltid i flock sägs det och det ligger något i det. Kommer en hem betyder det minst två och ibland fler. 
Men jag och gubben som precis har vant oss vid att existera i ett stilleben , vi befinner oss i chocktillstånd. Första morgonen när jag öppnade frysdörren rasade 40 kg frusna varor över mig. Någon hade helt oorganiserat hällt över innehållet från sin studentfrys över min uppmärkta ordning med bröd, kött, grönsaker. Att försöka hitta den lilla asken med frusen basilika var lönlöst. 
En kvart senare hördes ett brak. Det var gubben som skulle sträcka sig efter kaffeburken i köket och snavade över dotterns resväska som av nån anledning stod uppfälld i köket. En uppfälld resväska av denna typ, fungerar ungefär som en gillrad fälla. Scenen som uppstod var av kalibern “Emils pappa med foten i råttfällan”.
Så det är inte bara i fågelvärlden dramatiken frodas under sommaren. Det är en spännande årstid på många sätt. Hur har ni det själva med sommardramatiken 🙂
Vilket trevligt och underhållande inlägg… och massor med fina bilder! Visst är det kul att fota när man har en bra kamera 🙂 Mamma knipa med ungar är då helt ljuvliga!
Våra söner flyttade hemifrån för många år sedan och eftersom vi aldrig bott längre än en mil från varandra, så har vi sluppit snava över gillrade resväskfällor 🙂
Ha det gott!
Kram
Tack Anki 🙂 Det är jätteroligt med en lite bättre kamera och faktiskt så använder jag inte bara auto och P utan har börjat fota lite manuellt också! Våra är spridda över landet, en i England tom så det är övernattning som gäller. Vilken tur ni har haft! Roligt med stora barn på nära håll! 🙂
Men så ljuvligt. Mitt hjärta klappar av igenkänning över den öppnade resväskan. Så såg det alltid ut i våra hotellrum när vi reste tillsammans. Varför inte packa upp? frågade jag. Äsch svarade döttrarna. Idag är allt annorlunda, mina fågelungar har sina bon, men när vi landar i sommarhemmet allihopa är det precis sådär.
Hahaha, det har varit hög igenkänningsfaktor på detta inlägg! Roligt! Jag inser ju att det är en “period” innan de landat i egna bon och att framtida nedslag antagligen blir rätt korta. Så det är bara att gilla läget och uppskatta att de faktiskt bor här igen och så får det vara kaos under några intensiva veckor. Fullt överallt utom i kylskåpet 🙂 Där är det tomt jämt! Kram
Ha Ha, nu förstår jag lite mer hur mamma och pappa hade det ett tag. Fint beskrivet :-). Jag ser fram emot när vi kommer till den perioden också. Än så länge är ungarna i boet för det mesta, en del är kanske i boet till och med lite för mycket 😉 Kram
Tack Jenny.ja, det är en speciell tid tror jag. Ibland lite påfrestande – även för barnen. Man börjar ju styra och tycka och ha sig så fort dom varit hemma mer än två dar haha 🙂 Men det är härligt att ha dom hemma. Och deras vänner.
Visst är det Knipa med ungar? Ser så ut i mina ögon … vi som missade när de lämnade boet i år då vi var hemma. Undra hur det går med de andra två ungarna? Lova att berätta! Utav knipans ungar är det inte många som klarar sig *tyvärr* Till och med gäddan kan ta de små. Ops det var packat överallt hos er och hoppas att igen gjorde sig illa *ler* /kram
Vi är inte så bra på fåglar, bläddrade lite i fågelboken och tror att jag kom fram till knipa. Så när du säger det är det med all sannolikhet en sådan. Den har varit här förr om åren och kullen brukar minska sorgligt nog. Jaså, till och med gäddan tar dem!!! Det visste jag inte! De två måsungarna hoppas vi klarade sig. De hade ramlat ned på ett promenadstråk bortanför kyrkan där även bilar parkerar ibland. Den tredje och tuffaste av dem blev överkörd nästan genast. Mamman var helt ifrån sig. En tonårsflicka som hade kycklingar hemma lyfte upp dem på kyrkogårdmuren som ledde över till gamla kyrkogården och en stund senare såg vi mamman och ungarna längst borta invid kyrkans vägg. Det går nästan aldrig folk där eftersom man inte kan gå runt vår kyrka så det kan ha blivit ett bra skydd för dem. Den stackars tonårsflickan som vågade hjälpa till handgripligt fick hela jackärmen nedsmutsad av måsmamman som använde den ammunition som hon hade tillgänglig!
Knipor är så härliga att studera. De bor ganska så långt i från vattnet. Sedan så lockar mamma ut de små med rop och de bara hoppar ut och följer sin mamma ned till vattnet.
Vilken rörande historia om måsungarna. Har ni tummen upp eller liknande i er tidning så skulle du behöva ge denna unga tjej en fet tumme. Härligt att läsa om hennes sätt att hjälpa de små trots hon blev nedbajsad. Heja för naturen och heja för människorna som hjälper till så gott de kan.
Tack för svar 🙂 / kram
Spännande, jag har alltid undrat över var de har sitt bo nämligen. De återkommer ju varje år. Jag har fått för mig att de har haft bo i våran högst yviga häck nere vid älven men det kanske de inte har? De kanske har bo på ödetomten intill någonstans och lite längre upp från vattnet? Där är ganska igenvuxet och “ifred”. Tummen upp ska hon verkligen ha, tjejen med kycklingarna 🙂
Vi har tre knipholkar uppsatta i vårt träd vid torpet. En knipholk hemma. Knipor med mammor får vandra en bit med de små för att komma ned till vatten. Googla på knipholk så att ni kan skaffa en till nästa år/ kram
Ps Annars så får jag visa upp vår holk
Vilken bra idé! Den skulle absolut få plats någonstans!
Här var det ett det ganska stort gäng som sov över. Tur att vi har två stugor att fördela de övernattande i. Men precis som du skrev, det blir ett antal väskor och sovplatser både hänne och dänne. För att inte tala om handdukshögarna i badrummet…men nu är det vardag igen…/Lilla gummann
Ja, det underlättar definitivt med flera stugor. Här har det också delats upp i lite olika stugor och kombinationer. Om vårt “skrutt-hus” som vi renoverar hade varit klart hade det inte ens varit trångt. Då hade vi kunnat låsa in oss där, gubben och jag 🙂
Här borde det finnas en kombinerad knapp för “like + extremt hög igenkänningsfaktor”!
Och vad Klara Fina blivit duktig på att fota fåglar!
Jag får fixa en sån knapp Karin! Ja, det var hög igenkänningsfaktor på resväskan och livsdramatiken kring den, känns skönt att veta att man inte är ensam 🙂 Och Klara-Fina har absolut tagit sig på området fåglar. Så nu lockar havsörnen igen 🙂
Oj oj, stor dramatik där hos er, ha ha! Men det ser väldigt mysigt ut där de sitter, en hel hög.
Här är det lugnt. I dag har barnen varit lite retliga mot varandra bara men jag vet, det är så ibland. Tillhör människans utveckling intalar jag mig…
Kram!
Så kunde det verkligen vara om somrarna, det där retsamma mellan syskonen! Det är mindre av den varan nu, men händer fortfarande! Finns inga som känner varandra så väl som syskon och vet var man ska peta för att få reaktion. PANG! Antagligen ska det vara så, som du så klokt säger 🙂 En del av livsdramatiken!
Underbart inlägg med bild om resväskan. Stort leende på läpparna när jag läste och såg bilden. Här är det inte så mycket sommardramatik… förutom den lilla trastungen som puttades ur boet och gömde sig förskräckt i gräset… rädd när den hörde mina hundar…. Fin ny vecka till dig Anna!
Man missar säkert en hel del dramatik bland fåglar och andra djur eftersom de är skygga, men lite spännande är det när det händer. Resväskan tycks ha hög igenkänningsfaktor 🙂
Ganska lugnt än så länge, peppar peppar. Snart är det premiääääär!
Premiär är sommardramatik i kvadrat Pia 🙂 Spännande!!!
Jag måste säga att ni är enastående förstående och snälla föräldrar…
Ljuvliga fågelbilder!
Kram från Ingrid
Vad snällt sagt Ingrid. Men du får nog fråga barn med bihang om de håller med hahaha 🙂 Gästerna får stå ut med lite konstiga sovställen och att allt rullar på som vanligt. Lite terrorbalans skulle man kunna kalla det. Gästfrihet i utbyte mot “ta det som vi har det”. Ungdomar är i regel ganska öppna och de som varit här förr vet hur det är här. Kram 🙂
Åh, att “ta det som ni har det” är det bästa!
Ja, du om nån vet väl det Evelina 🙂 Nu är det jag som slaggar i soffan där du brukar sova, för jag blev av med min säng!
Hi hi hi, lugn och fin, det tar bara några dagar så har du vant dig, ler stort. 😀
Kramen ♥
Hahaha 🙂 Du har helt rätt. Sen kommer nästa chock. När de far alla på en gång! Kram
Så söta! (sonens gäster fick låna en bortrest väns lägenhet 🙂
Smart! här har alla barnens kompisar flyttat eller skaffat egna familjer så det är bara att “knö ihop sej” fast stugan är trång som en skokartong!
Vilket underbart inlägg. Det är inte utan att man känner igen sig även om det är ett tag sedan mina ungdomar var i den åldern.
Ha en skön sommarvecka!
Kram, Ingrid
Ja allt har verkligen sin tid Ingrid och varje tid känns som den som alltid har varit och alltid ska vara. Så när det känns lite rörigt och råddigt försöker jag tänka på att det här är en otroligt rolig tid när alla faktiskt kommer hem och stökar runt lite. När de skaffat “sitt eget” kommer de inte längre hem på samma sätt. Så det är bara att njuta, säger jag till gubben 🙂
Ett härligt inlägg Anna, o så fina bilder!
Jag fick mig ett gott skratt med det där med resväskan, känner igen det o man kan undra , hur får de plats med allt i väskan, när den formligen bara väller över, plus att det ligger kläder lite här o där 🙂
Kul när de kommer, livat o glatt, lite tomt när de far, men det blir lugnt o man hittar lätt sina saker igen.
Och skall jag vara ärlig så är det rätt skönt då oxå 🙂
Exakt så är det Kicki 🙂 Hahaha 🙂