Fantastiskt roligt att få spela barockmusik i By kyrka men utstyrseln var en prövning. När vi kom fram till slutet och den sprittande snabba Badinaire började svettpärlorna sippra fram under barockperukerna, (100% polyester) på oss alla tre.
Så vad gör väl det att den gamla badbryggan hemma är gisten, ful och skev som det heter i den gamla slagdängan “Trettifyran”. Det var bara plask, rätt ner i älven när jag kom hem! Det är SÅ underbart att bara kunna glida ner i det kalla vattnet när som helst!
Och konserten bara MÅSTE vi få göra om, musik från barocken är fantastiskt rolig att spela. Kanske mastigt för ovana öron med bara barockmusik men vi valde att “splitta” sonater och sviter och spela satserna en i taget (vilket inte är brukligt, kanske Bach skulle vända sig i sin grav, men det är nog bara nyttigt så han slipper liggsår) och så berättade vi lite om barockens tidsanda däremellan. Eftersom många satser är snabba var det bra även för oss. Då hann vi hämta andan lite!
Nu ska jag själv hämta andan och byta miljö några dagar, helt enkelt förflytta mig från ett av våra röda hus till ett annat.
Gör inget om bryggan är dålig, bara vattnet är vart. Ser härligt ut!
Eller hur Pia! Och i morse var den full av ankskit, men vattnet alldeles ljummet trots att älven oftast är kall! Man får dela bryggan snällt med andra varelser, så är det bara. (Ska sopa rent idag:-))