Havets bröd (lördagstema)

Karin på Åland föreslår denna vecka att vi ska skriva om “havets bröd”, alla vi som skriver över givet tema på lördagar. Fisk är ett fyrkantigt paket som jag drar upp ur frysdisken i affären. För många är fisk något som dras upp direkt ut havet och jag är övertygad om att den fisken smakar SÅ mycket bättre. Det händer att jag köper fisk över disk, filéad och klar på en bädd av isbitar, men oftast blir det det där fyrkantiga paketet. Jag måste verkligen bättra mig på den punkten. OCKSÅ. Häromdagen fick jag reklam på jobbmailen för en kurs. “Bli mer effektiv och mindre stressad på jobbet”. Jag öppnade genast brevet för jag kände att det hade hamnat hos helt rätt person.
(Detta är whiteboardtavlan från körpedagogutbildningen där vi fick skriva ner allt som INTE har med själva det musikaliska arbetet att göra. Den nyfikne kan läsa och begrunda vad en körledare har för sig när hen inte står framför kören.) Nåväl, kursreklamen lovade att jag skulle få lära mig fyra sätt att hålla alla bollar i luften samtidigt. Då slog mitt inre larmsystem igång och jag tryckte bort brevet snabbt. Det är ju det jag inte VILL! Jag vill göra EN sak i taget och göra den färdig. Jag vill ju ha en lugnare tillvaro!
Sitta ner i lugn och ro och bara låta tankarna komma och gå. INTE ha femton bollar i luften samtidigt. Jag vill inte ens lära mig det! Och nu åtekommer jag till havet efter denna lilla avstickare. När vi skaffade sommarhuset fick jag för första gången uppleva havet på nära håll. Ni som brukar läsa här vet ju hur jag krampaktigt med vitnade knogar har hållt mig hårt i kanten på vår nyinskaffade lilla Zorba (båt). Jag har djupandats och blundat när havet har rört sig minsta lilla MEN långsamt vant mig och fått uppleva flera magiska dagar/kvällar när vi gått i land på någon ö eller bara tuffat runt och tittat på stränder och fåglar, kobbar och öar.Vi har hoppat i land på nån ö med en kaffekorg och bara suttit och tittat på vattnet. Jag tror att när vi tuffar runt med Zorba och Klara-Fina (min pigga lilla kamera som alltid hänger med 🙂 ), så känner vi oss riktigt lediga och det är ju en sorts “bröd” det också. Att hitta källor för återhämtning. Så länge havet håller sig lugnt och relativt stilla är det en fantastisk värld att få ta del av.
Och vill man kan man alltid ta med sig nåt litet jobb, som här, en liten list i ebenholts till en kontrabas och sitta och pillra med i solen istället för i den röriga verkstaden, vila ögonen på den glittrande horisonten och tänka “hej hej Finland, där borta är du och här sitter jag!”.

Och här kan ni läsa om vad de andra lördagsskribenterna skriver om “Havets bröd”!
Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

10. oktober 2015 av Anna
Kategorier: Allmänt, Kåserier | Taggar: | 24 kommentarer

Kommentarer (24)

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.