I min omgivning pågår en hel del “råddning” just nu. Och Ingrid, Musikanta som är månadsvärd för novembers lördagar föreslår passande “I min omgivning” som tema för denna lördag. Fem “golvytor” i min omgivning ska nämligen byta plats och funktion med varandra. Så i min omgivning är det fullt kaos överallt! Gäststugan som jag skrev om förra lördagen är en av dessa ytor. Men förutom gäststugan ska yngste sonens rum tömmas. 
Det har mest varit en uppsamlingsplats sedan han flyttade. Och det kan vara trevligt att ha tillgång till två rum och kök om man bor i en stuga på två rum och kök, som vi gör nu för tiden. Att det här handlar om “råddning”, dvs “scenbygge” blir särskilt påtagligt eftersom två tredjedelar av sonens rum består av en “scen”. 
Här byggde han nämligen ett “trumpodie” för några år sedan, en upphöjd “scen” där förstärkare och trumset ryms, samtidigt som hade sin säng under podiet som drogs fram när han skulle sova! Voilà!!! Kombinerat sovrum och replokal på 12 kvm! Så himla smart, eller hur? 
Men nu är det dags att lämna över rummet till modern som tänker ockupera det som arbetsrum istället för lilla vindskupan under taket. Vindskupan är världens sötaste lilla rum med snedtak och utsikt över dalälven, men varje gång jag reser mig från datorn slår jag huvudet i taket och när jag ska hämta böcker eller använda scannern måste jag krypa in dubbelvikt under taket och i min ålder är det lätt att fastna i vissa lägen så det ska bli underbart att få gå raklång.
Så råddning är precis rätta ordet. Lite nostalgiskt kändes det när podiet monterades bort, men Englandsdottern grep sig an skruvdragaren utan ett uns av nostalgi och några timmar senare var scenen utbytt mot den gamla “farmorssoffan”. 
Det känns ovant att plötsligt ha TVÅ rum att vara i. (Vindskupan räknas inte eftersom man inte kan gå raklång.) Så när gubben och jag ska inta vårt trekaffe nu under helgen kommer vi med all sannolikhet att ha stor beslutsångest. “Eh…Ska vi ska ta det i salongen eller kammaren???” 
Farmorssoffan föresten… Med ett enkelt handgrepp tippar man runt hela sitsen under vilken både täcke och kudde göms. Och voilà! Så har man en säng!!!
Det var lite om min omgivning det! Titta gärna in hos alla andra lördagsbloggare som denna lördag beskriver vad som finns i just deras omgivning!
Anki
Helena
Ingrid
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Liza
Marietts Foto
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet
Så bra att du slipper slå i huvudet i framtiden, Anna. 🙂 Farmorssoffan är både fin och fiffig.
Men ni jobbar på så mycket att jag får dåligt samvete … bäst att stänga datorn ett tag och göra något 🙂
Haha 🙂 Ja underbart att kunna gå raklång i sitt arbetsrum. Beträffande arbete så har allt sin tid som det heter, jag är desto sämre på att hänga med alla uppdateringar på bloggar just nu. Där har jag mitt dåliga samvete 🙂
Hej igen Anna. Jag gör mina små försök att bryta mig in i detta massiva matriarkat, men jag har undvikit att bli för offensiv = påträngande. Jag tycker att du skriver så bra, och mycket beskrivande, tänkte tillägga lättsamt också – men det är ett mångtydigt och ibland svårtolkat ord, så jag väljer underhållande istället – inte minst vad gäller straggel och strul i vardagen, ofta med en lycklig slutknorr.
Det glädjer mig att du kommer att kunna gå rakryggad i framtiden, eller kanske det blir fel – ur en aspekt gissar jag att du alltid gjort det – så jag väljer istället raklång. Mitt sovrum i Plejset är ju inrymt i en skrubb, med rejält snedtak, men där ligger jag ju, och trivs med det. Det mesta jag gör i övrigt i det skrymslet, det gör jag stående på knä. Plockar med böckerna, pillrar på radion. Hukad går jag nästan bara när jag dammsuger, och det är en aningen sällsynt företeelse.
Resonemanget får mig onekligen att tänka på en episod. I somras träffade jag en ung man från Göteborg på Forsmarks kraftverk, Han var elitsvetsare, och jag sketen brandvakt, men jag tror att vi ömsesidigt uppskattade varandra. Han var mycket lång och gänglig. Av någon anledning kom vi in på det där med “långhet” och det var jag som förde in samtalet på långa kvinnor, och att många av dessa lider av det, och inte minst ofta bär låga skor. Han svarade frankt att (fritt citerat ur minnet): “Jag har en mor och en syster som båda är 1:80, och stolta går gatan fram.”
En annan filur jag träffade på kraftverket var en mycket ung och mycket kortvuxen vitryska. Inne på “Kontrollerat område” ser vi alla i stort sett likadana ut. Likadana overaller och skor. Jag log varmt för mig själv en dag, när jag såg henne kavat stega fram över en gårdsplan utanför “Kontrollerat” i höga platåskor.
Nu har jag glidit rejält bort från ämnet, men man vill ju bidra med något eget också! Och egentligen var detta bara avsett som en gratulation till att du inte längre kommer att tvingas gå hopkrupen.
Hej grannen 🙂
Det har sina sidor med snedtak, man kan ju se det som gymnastik så här på ålderns höst! Och så klart ska man vara stolt över sin längd! Tack för goda ord om bloggen. Beträffande matriarkatet här inne har de säkert inget emot herrbesök 🙂
Det är så skönt med osentimentala syskon med skruvdragare. De tar i för kung och fosterland utan att känna knipet i hjärtetrakten 🙂
Farmorssoffan är jättefin och användbar.
Din omgivning blir större för egen del om jag inte har missförstått det hela. Härligt. Fast det säkert känns konstigt. Vi är ju sådana vi morsor…
Hahaha 🙂 Ja, de är definitivt bättre på osentimentalitet. Och helt rätt uppfattat, nu blir det lite mer space för morsan!
Heja, vilken super-råddare du är! Och dottern, förstås, den osentimentala med skruvdragaren. Och vilken underbar farmorssoffa. Om du har en till sådan som du inte vet var du ska placera den kan jag erbjuda ståndsmässig omgivning och vänligt bemötande! Visserligen har vi ett stort antal soffor som far runt i släkten (http://www.karinenglund.com/2015/03/kokssoffa/) men en bäddbar farmorssoffa skulle ändå sitta (och ligga) fint!
Hahaha Karin, lovar att höra av mig om den skulle bli överflödig! Jag minns att du också hade en del soffor på lager :- ) Men just den här finns det bara en av dessvärre…
Vet du vad, förresten, jag HAR ju en sån soffa! Omgjord till oigenkännlighet för ryggen är borta och ena armstödet hade flyttats till en anslutande hörndel, låga ryggkuddar till båda delarna… Den hade alltså blivit en liten smidig hörnsoffa i stället, men nu har den flyttat ut på verandan, armstödet är tillbaka på sin plats (och hörnbiten står i boden), så då känner jag ju igen den. Det var alltså som din soffa som den såg ut under sina glansdagar. Spännande med soffarkeologi!
Där ser man! Soffor kan man inte få för många av är min devis! Och behoven förändras över tid. Tror att den där typen av soffor kallades “äppelsoffa” eftersom det ofta var ett äpple avbildat överst på ryggstödet!
Härligt inlägg! Kan vara skönt att bli av med alla trummor och andra prylar. Har han själv någonstans att ha allting? Fin farmorssoffa som kan bli till en säng vid behov. Ska bli spännande att se när allt är färdigt.
Kram
Verkligen, jodå han får ta över en annan golvyta i ett annat av alla röda hus, så det blir en bättre helhetslösning för alla 🙂 Jodå, fortsättning följer…
Det där med att kunna gå rak genom rummen är som ett minne blott. Uppför trappan till vinden och uppe på vinden där vi sover är det synnerligen svårt att ta sig fram. Det gäller att böja på nacken och dra in magen ordentligt för att komma förbi och fram. Compact living, det är livet det…
Hahaha 🙂 Precis så! Men det kanske är bra träning på ålderns höst!
Ojojoj så mycket jobb … men det är förstås resultatet som räknas. Jag begav mig utomhus: http://klimakteriehaxan.blogspot.se/2015/11/lordagstema-i-min-omgivning.html
Fast rätt så roligt jobb 🙂 Ska genast kika in hos dig!
(du skulle kunna ha stadig ikea-pall att sitta på när du letar efter böcker och säker, man måste inte böja sig konstigt)
Funkar inte, det är för lågt i tak till och med för en sån, har testat pallvarianten. Annars bra idé!
Maken har fått musikrum till av yngsta sonens rum 🙂
Det blir något sådant här med Hannele!
Men oj, mycket jobb hos dig! Så fint det blev med den gamla farmorssoffan… och så fiffigt att den är bäddbar 🙂
Två rum och kök… det kan man kalla compact living… jag tycker vi har ett litet hus – 4 rum och kök på 63m²… ganska små rum, men ändå…
Ha en fin helg!
Kram
Jo det är mycket compact living “i min omgivning” men vi har ju ett helt hus till som vi kan bo i också… När det blir klart vill säja…. 🙂
Det är inte lätt att acceptera att barnen blir vuxna och flyttar hemifrån. Det tog många år innan jag anpassade min dotters rum till ett “kontor” åt mig själv.
Det är spännande och intressant att följa omvandlingen. Det där med möss är otrevligt. Hos mig hade de byggt bo av gullfiberisolering, som är så stickigt otäckt att hantera.
Så sant Ulla. Bodde vi inte så trångt hade det nog dröjt längre! Ja att mössen inte går i träfiberullen tror jag först när jag får bevis för det 🙂 Ärligt talat tror jag de bor i vad som helst…
Jag blir glad av all verksamhet du beskriver Anna – det känns så upplivande med tanke på en musikfamilj som lever som ni – byta golvytor – vilken omgivning röda stugornas paradis kräver skötsel!
kram 🙂
Tack för din fina kommentar Tove 🙂 Jo du gissa att de röda stugorna kräver sin skötsel, så ibland känns det som en helt annan plats än paradiset…