Just precis när de första häggklasarna försiktigt vecklar ut sig…
brukar det vara dags för Feelingkörernas vårkonsert! Så även i år!
Ibland har jag slagit ihop alla körer till en jättekör, haft en heldag, hyrt stor lokal och sålt biljetter. I år har det lilla formatet fått gälla.
Varje kör har egen konsert och bjuder in släkt och vänner till musikcafé där gästerna får ta med egen fikakorg. Den gamla slagdängan Hotel California fick inleda eftersom den har ett så rackarns långt intro innan man får börja sjunga.
Så långt att femtio körsångare hinner gå in, inta sina platser på gradängerna iklädda semesterattiraljer och rullväskor innan det är dags för sången. Typiskt musiker! Hur de brer ut sig innan det är dags för det intressanta.
I princip skulle vi kunna säja tack och hej utan avslutningskonsert. Det är sången under veckorna som är det primära, att sjunga så endorfinerna spritter i kroppen. Prestationstänkande ligger fjärran från verksamheten. Lite felsteg hit och dit skapar bara skratt. Men en konsert blir samtidigt kvitto på ett arbete.
Alla sångare har jobbat hårt med att lära in stämmor och melodier, allt på gehör, inte en not så långt ögat når! Det syns väl nästan i vårt “greenroom” – innan föreställning. Hur det laddas och peppas! Konserttime!!! Det är SÅ kul!
Och som grädde på moset får körledaren presenter efteråt!!! Trots att det är en stor present i sig att få sjunga med dessa härliga människor varje vecka!
(Men liiite skönt ska det faktiskt bli att ha några lediga kvällar i veckan en tid framöver!)
Hej Anna!
Fin avslutning, fina bilder och fina töser och och en fin påg.
Och världens bästa och finaste körledare. Alltid lika kul att “köra”! /Kram Lena 🙂
Hej Lena! Hahaha 🙂 Ja det var en avslutning som heter duga! Och pågen skötte sig strålande med solo och allt!
Så härligt med musik, sång och försommarkänslan med häggen som börjat blomma. Hägg i blom – det längtar jag till – det luktar så gott och är så fint med det vita blommorna. Fin helg till dig! Kram
Ja, eller hur? När häggen blommar, då börjar sommaren på något sätt. Doften är otroligt speciell. Kombinerat med sång och musik blir det förstås lite extra som du säger 🙂
Vad härligt!
Men var, var, VAR? Jag var ju i Horndal i veckan och läste lokalbladet (ibland) och diverse anslagstavlor och ändå missade jag detta! måste jag vänta tills nästa gång häggen slår ut, eller finns det annat jag ska satsa på däremellan?
Hahaha Karin, vi annonserade inte denna gången utan spred till vänner o bekanta eftersom lokalen inte tog så mycket folk. Därav blev det att sjunga lite i lönndom!
I häggens doft “kör” kören för full gas, feelings här och där inte en not så långt ögat når … men låt -er gör det till be-låt-enhet!
Du är en pärla du körledaren! kram
Hihihi vad du hittar ord i orden överallt! Vilken bokstavsblick du har! Jo du, feeling är det så det räcker och blir över när vi sjunger, det är härligt när endorfinerna spritter utan en not inom räckhåll 🙂
Det ser helt underbart ut och det måste ha låtit hur fint som helst. Tänk vilken glädje ni sprider bland alla som har förmånen att få komma och lyssna på er. Och titta också förresten, för ni utgjorde verkligen en fröjd för ögat också.
Ha en skön helg!
Kram, Ingrid
Tack Ingrid, ja det här är verkligen glädjekörer av stora mått! En fröjd för både öga och öra 🙂
Vad fint alla körmedlemmar är klädda. Färggrant och glädjefullt. Och det kan inte vara helt fel med några lediga ljumma vårkvällar.
Tack Eva, fri klädsel men tunt och somrigt, var uppmaningen eftersom lokalen blir varm med mycket folk. Och då blev det så här fint 🙂 Jag saknar körsången men njuter av lediga kvällar istället!
mycket att vara glad åt 🙂
Ja, så är det i maj månad, mycket roligt som händer 🙂
Härligt, jag vet precis hur du känner det. Man saknar det samtidigt som man måste ha lite tid för att ladda batterierna till nästa säsong!
Exakt så är det, lite tankar finns på vad som skulle kunna göras framöver, men mest ledighet!
Vilken fin idé med ett musikcafé! Vi skulle ju till och med kunna bjuda på fika eftersom jag har några i kören som är jätteduktiga på att baka. Sen kan man ju ha ett lotteri och få in lite pengar till kören.
50 personer är ingen LITEN kör, haha. Du är duktig som kan få dina körsångare att sjunga utan noter. Jag har trälat med att mina inte ska titta i sina pärmar när de sjunger “Tamborito i Panama” och liknande omkväden. Och att det inte BEHÖVER titta där när någon sjunger solo :-).
Härligt med kör i alla fall och fin present du har fått!
Kram från Ingrid
Känner igen det där ständiga notgluttandet från min andra kör. Och visst är det oftast en dålig vana, för vid solosång finns det ju verkligen ingen anledning hahaha 🙂 Det är trevligt med musikcafé!
Så fin present du fick och den är du allt värd 🙂
Kul att ni har det så kul med allt plus att fikakorg och andra människor kommer för att se och höra på er.
Fina bilder!
Eloge till dig plus hela kören/ kram
Tack Spanaren! Tror du inte jag glömde knäppa kort den första konserten, så jag fick lite bilder från “publikhåll” att använda! Nästa konsert kom jag ihåg kameran!
Bra att du har vänner som hjälper dig med att fota *tummen upp*
/kram