Om musikalitet och körsång

Nån mer än undertecknad som ägnat delar av sommaren till sortering? Jag hamnade i en pappkartong med föreläsningar och kurser som jag i olika sammanhang fått hålla i, från -95 och framåt. En högst blandad kompott, allt ifrån fortbildningar i musikterapi på högskolor, men även inspirationsdagar i musik för personal i skola, förskola, särskola etc. Det är verkligen roligt att få berätta om musikens möjligheter .

Men som om detta inte räckte, fanns i lådan även mer suspekta uppdrag av karaktären Kul Att Sjunga! Workshops i körsång, beställt av entusiastiska chefer (som inte räds för att sjunga) som vill överraska sina anställda (som inte vill sjunga) och övertyga dem hur kul det är att sjunga!

Sköldpadda på rymmen!

Många uppskattar verkligen inte den sortens överraskningar. Att i skolan ha blivit utesluten och ombedd att vara tyst är för många en traumatisk upplevelse som förföljt dem under livet. Att bära på en upplevelse av att inte kunna sjunga… trots att man egentligen tycker om att sjunga. Jag tycker det är förfärligt att människor har fått erfara detta. Därför är jag alltid kluven till jättekul-att-sjunga-uppdrag. Bättre fly än illa fäkta tror jag gäller för många och de flesta kan inte fly från den påtvingade sångstunden!

I mina föreläsningspapper blir jag hur som helst påmind om det här med musikalitet och som är SÅ viktigt att tänka på. Det är skillnad på en förvärvad musikalitet som utvecklats under många års undervisning parallellt med egen övning OCH den inneboende musikalitet som de allra flesta människor faktiskt besitter.

Vi blandar alltså ihop begrepp – att vara musikalisk är inte att vara fantastisk på att sjunga eller spela – den förmågan är en uppövad förmåga i de allra flesta fall. De flesta musiker har en oändlig massa övningstimmar i bagaget och fått en massa undervisning och teknik i sitt instrument. Deras kompetens är en effekt av ett otroligt hårt arbete, inte av nån glassig musikalitet.

En kontrabas med fötter på Malmö musikhögskola.

Att bli glad av att sjunga, att sjunga när man är glad, att lyssna och njuta till musik – att bli berörd av musik, uppskatta musik i olika sammanhang, att kort sagt tycka om sång och musik och inte kunna tänka sig att vara utan den. Att ha en inneboende känsla för musik, det är att vara musikalisk i hög grad!

Vi kanske inte ska se musikalitet som en förmåga över huvud taget, utan snarare en gåva som vi har tillgång till och som vi har all möjlighet och all frihet att faktiskt boosta hos oss själva.

Om en vecka drar Avesta-Grytnäs Pastorats Feel Good körer igång i Avesta församlingsgård. Namnet säjer något om vad det handlar om och det säjer även något att etthundratrettio personer dyker upp för att sjunga! Där vältrar vi oss i vår inneboende musikalitet och ger blanka den i både stämföring och svansföring. Vi tar i ända från tårna så endorfinerna spritter och mår SÅ bra av sången!

Utveckla den inneboende musikalitet du bär på, gåvan som ligger djupt förankrad i oss som människor och som kanske rentav handlar om livet självt. Sång och musik kan ju som de flesta känner till framkalla både skratt och tårar.

Så ge dej själv en fin höstpresent och prova på! Du kommer inte att ångra dej! Ha nu en fin fortsatt augustimånad. /Anna

PS. Och du som redan sjunger i kör… vad är körsången för dej?

2 svar på ”Om musikalitet och körsång

  1. Så fint skrivet Anna. Känner igen mig från barndom/ungdom men nu som gammal struntar jag i att jag är ”omusikalisk” och njuter av att få sjunga. Så många fina stunder med dig och mina körkompisat!

    • Ja det är verkligen tur att vi blir klokare med åren! Tänker också som du – körkompisarna – att gemenskapen i kören gör sitt till! Ja nu ska det bli
      roligt att dra igång! 😊

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.