Övning ger färdighet – lördagstema

Denna decembermånad när andra advent står för dörren, ansvarar undertecknad för lördagstemaförslag. Mitt första förslag är “övning ger färdighet”. Jag är själv lite sent ute även denna “lördag” vilket beror på att jag har varit involverad i kommunens Luciakröning med mina körer och även övat med luciakandidaterna.

Så här förväntansfulla var de när det började bli dags. (Foto: Malin Kåll) Inte konstigt. Vi hade övat in andrastämmor och höga, ljusa toner som flera inte alls var vana vid. Det här är inga musikklasselever eller särskilt utvalda elever utan vanliga tjejer som även sportar och simmar och rider. Men några veckors övning en gång i veckan gav resultat. De frambringade både stämsång och klara höga toner lika bra som vilka musikklasselever som helst! När det gäller sång och musik är det väldigt påtagligt att övning ger färdighet. Men det är inte alltid roligt med träning. Jag tror det var Moraeus som sa på TV häromdagen, appropå att rekommendera musikeryrket till sina barn. “Tio år i ett övningsrum, hur kul är det? Kan man verkligen rekommendera det?” Ungefär så. Och för den som väljer musikeryrket är det som att kliva in i en bunker en oändlig massa timmar under väldigt många år för övning, övning och mera övning.  Här är sonen på väg in i sin bunker på musikhögskolan i Malmö.  Men självklart ger det resultat så småningom. Däremot kan man glömma det där med direkt tillfredställelse. Om det är värt det, må var och en bedöma. För egen del tyckte jag på den tiden det begav sig att det var förfärligt tråkigt att öva. Övat har jag. Men också gäspat mig igenom många övningspass. Jag hade nog kunnat bli väldigt en mycket bättre flöjtist om jag hade övat dubbelt så mycket. Då skulle jag kunna spela den här låten fort! 

Alltså; vi vanliga dödliga, som tycker det är förbannat trist att göra samma sak flera timmar om dan utan att det märks eller till synes blir bättre inom den närmaste tiden, helst samma dag eller varför inte meddetsamma? Får vi hanka omkring i livets villervalla okunniga och halvfärdiga, varken bra på ditten eller datten? Nja, helt hopplöst är det nog inte. Det här med “övning ger färdighet” kan nog appliceras på det mesta. Ta bara det här med föräldraskap till exempel. Som tas för något så självklart och givet och som bara ska gå av sig självt.Moders/faderskänslorna ska svalla och allt ska kännas naturligt fast man är med om något fullständigt omvälvande. Från ena dagen till den andra är en liten varelse plötsligt helt och hållet beroende av en i precis allt. Inte minsta möjlighet till ångervecka. Ingen medföljande manual. Varför skriker han!?! Kanske man inte ens känner sig som en mamma/pappa, bara som sig själv.  

 Och tänker att stackars detta lilla barn som inte kom ut till nån “mamma”, utan bara till en ung, omogen och oerfaren person. Men det är ju precis så det är.  
  Första gången, vad det än handlar om, kan inte vara något annat än första gången. Nåt annat ska man nog inte låtsas. Sen lär man sig förstås, i samspel med livet, i det här fallet i samspel med barnet självt. Några år senare och fyra barn klokare skrev jag en sång om detta, tonsatt av Andreas Norén.

TÄNK ATT JAG SKA BLI MAMMA
Tänk att jag ska bli mamma, som att bli någon annan, jag vet bara hur jag är min egen. Men att bli någon annans, ja att bli någons mamma…Jag vet bara hur jag är mig själv. Men så tänker jag nu att det är faktiskt du lilla barn som gör mig till en mamma. Och då blir det nog bra, du vet nog vad du vill ha och jag ska möta så bra som jag kan.

Ja jag måste fundera hur det är att bli flera och ta hand om en sån liten unge. Tänk om man råkar tappa, tänk att jag ska bli pappa, som att bli någon annan än sig själv. Men så tänker jag nu att det är faktiskt du lilla barn som gör mig till en pappa. Och då blir det nog bra, du vet nog vad du vill ha och jag ska möta så bra som jag kan.

Och då blir det nog bra, du vet nog vad du vill ha och vi ska möta så bra som vi kan! 
(Text Anna Risberg Musik Andreas Norén)

Lyssna på låten: Tänk att jag ska bli mamma

Den som vill lyssna kan klicka på länken ovan. Då hamnar ni på biblioteket i Nappköping där man kan lyssna på sången. Den som sjunger är min kompis Marina Ström. (Nappköping är den fiktiva staden i min barnbok Mot livets stora äventyr)

Nedan hittar ni övriga lördagsskribenter som skrivit både klokt och insiktsfullt om detta med “övning som ger färdighet”. Ha en fin vecka nurå när lördagen passerats med råge!
Anki
Helena
Karin
Karin på Åland
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Tove
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

18 reaktioner på ”Övning ger färdighet – lördagstema”

  1. Enligt hjarnforskaren Fredrik Ullen och hans forskargrupp sa beror namligen dessa musikaliska fardigheter mer pa gener an pa hur mycket du har ovat pa just detta.  

    1. Tack, tack Karin, nu sitter jag och kämpar med ett nytt inlägg på nåt märkligt tema som nån har hittat på, tror det var “en salig blandning” eller nåt 🙂 Hinner inte riktigt med i svängarna!

  2. Vilken fin visa!

    Och vad du har rätt om både att öva musik och föräldraskap. Det funkade aldrig för mig med pianospelandet. Helt enkelt för att jag övade för lite. (Men då satt jag på mitt rum och rtade i stället och det blev jag i alla fall lite bättre på…)

    1. Tack Karin, ja jag tycker om den där visan fast det var ett tag sen den gjordes. Tänker ofta på vilken tur det är att begåvningarna sprids ut över mänskligheten. Inte skulle jag vilja bli opererad av mig själv tex! Och dina teckningar är helt i min smak, jag gillar dem verkligen!

  3. När jag var liten och till exempel vinglade fram på skridskorna (och stupade i isen mest hela tiden) då var det inte roligt om någon vuxen sa: “övning ger färdighet”. Men det är så himla bra att det är så, att man kan klara helt omöjliga saker – om man vill och om man övar!
    Tack för ett trevligt bildreportage, Anna.

  4. Haha, det var mycket svart, som min lärare på kantorskursen uttryckte det en gång i tiden. Numera lägger jag omedelbart undan sådana svarta noter.
    Tänkte just på det här med höga (=ljusa) toner när jag lyssnade på ett luciatåg med förskolebarn häromsistens. Inte underligt att “vanliga” tjejer inte kan sjunga i sådana tonarter när de här små barnen tvingades att sjunga de gamla julsångerna i samma tonart som deras fröken, som var alt. Det är ungefär som om jag skulle ha tvingats att sjunga en basstämma…
    Kram från Ingrid

    1. Jodu, mina kollegor i trio bas fiol och flöjt tycker jag ska spela den (humlans flykt) i vårt nya program som heter I Vår Herres Hage och har djur som tema 🙂 Och så om tonarterna. De får använda ett så begränsat omfång idag mot vad de har naturliga förutsättningar för. Men jag har många barn i mina barnkörer 🙂 Där får de sjunga ljust minsann !

  5. Japp, övning ger färdighet det är så sant. Jag minns hur vi övade och övade alla stämmor i skolkören inför luciafirandet. Det var som det var igår…haha

    1. Eller hur Pia! En stämma man lärt sig och sjungit mycket brukar sitta hela livet. Det är roligt. Idag är ju tärnorna så digitala att de tar ton på mobilen 🙂

  6. Anna; ett så fint inlägg, gott att läsa och reflektera kring! Livsberikande … 🙂 Min son sa som nybliven förälder till en för tidigt född flicka – vi har aldrig varit förälder förr vi.

    1. Tack Tove, så är det ju verkligen, det där med nyblivet föräldraskap – speciellt. Vet du att dina kommentarer hamnar i min skräppost, så ibland tar det tid innan jag “hittar” den bland allt skräp som jag måste rensa bort. Men då är det som att hitta ett guldkorn 🙂

  7. Föräldraskap kan man inte riktigt träna, varje barn äro ju olika, men kan inte tänka mej något roligare! Och sjunga med sitt barn är underbart! Även om jag inte kan…

    1. Sant Hannele, men lite tryggare blev det m tiden som tur var. Och tur att alla FÅR sjunga, vare sig man tycker sig kunna eller inte. 🙂

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen