Reaktionära bakåtsträvare eller stabila traditionsbevarare?

Man kan fundera över det här med traditioner. Det är ju jättekonstigt att trycka in ett stort träd i huset. Om man tänker så. Den fyller ingen som helst praktisk funktion. Den elektriska ljusslingan skulle ju lika gärna kunna slingra sig kring min favoritfåtölj. Då hade jag sluppit ställa ut den under jul. Och ändå står den där i år igen. Granen. Istället för favvostolen!

IMG_1501.JPG
Det faktum att granarna var slut i stan två dagar före julafton höll på att orsaka familjepanik här hemma. Det blev till att åka utsocknes och införskaffa den. Och när pyntet skulle fram ur lådorna…

IMG_1509.JPG
Vi har fyra söta keramikstövlar i jullådan, en för varje unge, även om den fjärde stöveln är en liten tomtesäck som fick bli minstingens “stövel”. Varje jul har vi fyllt stövlarna med godis kvällen före julafton och ställt dem vid barnens sängar. Jättesöt tradition. Men nu är “ungarna” 18, 21, 23 och 25. De har alla flyttat hemifrån. De köper godis när de vill och om de vill och vad de vill, hela året runt. Jag tyckte därför min fråga var synnerligen relevant när jag undrade; ska julstövlarna verkligen fyllas i år också? Det blev alldeles tvärtyst. Jag fick lov att ropa ett stilla “hallå” för att försäkra mig om att jag inte drabbats av plötslig hörselförlust.

Men mamma! sa den första och den andra bara stirrade konstigt. Den tredje skakade på huvudet som om jag hade sagt något jättekorkat och den fjärde dräpte till med; “du skulle lika gärna kunna fråga – Är det nån idé att vi firar jul över huvudtaget i år.”

IMG_1498.JPG
Stövlarna fylldes med godis. Vem vill vara orsak till att julfirandet går i stöpet. Jag tycks ha närt fyra reaktionära bakåtsträvare vid min barm!!

(Ps/Fast egentligen tyckte jag nog det var lite mysigt…)

29. december 2014 av Anna
Kategorier: December 2014 | 14 kommentarer

Kommentarer (14)

  1. Men vilken söt historia med godisstövlarna. Jag skrattade gott av igenkänning. Det ska vara som det brukar. Vår jul är väldigt familjig och väldigt traditionell och alldeles underbar!

    • Vad härligt det låter m din familj Eva! Ja, roligt m traditioner, samtidigt vill man inte göra något som alla lika gärna kan vara utan. Vissa saker har försvunnit med åren, tänkte att möjligen stövlarna skulle kunna höra dit men där bedrog jag mig. Där gick tydligen gränsen 🙂 Stövlarna ska fyllas! Och jag är glad så länge alla fortfarande kommer hem, förstår att det kommer andra tider med nya lösningar. Stor kram och gott nytt år Eva 🙂

  2. Ha Ha, du är ju för rolig och väldigt väldigt vettig. Traditioner behöver ju inte vara bara för att och det ÄR lite skruvat att hugga ner en gran och ställa in i huset varje år ;-). Balans mellan tradition och utveckling… Gott nytt år på dig. Kram

    • Ja ibland kan man få syn på hur konstigt vissa saker är, eller hur! Så skruvat var namnet 🙂 Gott Nytt År Jenny och kram!

  3. De där söta stövlarna är väl tomma nu? Önskar dig ett härligt 2015, Anna. Vi hörs på andra sidan.

  4. Jag är faktiskt smått allergisk mot julen men kämpar på så gott det går. Satsar mest på naturpynt, typ; granris, tallris, enris, blåbärsris och lingonris. Inte konstigt att man känner sig smått risig efter julhelgen…/Lilla gummann

    • Hahaha, nej det är därför så klart man känner sig lite risig dessa dagar! Julallergi!!! Jamen så klart! Äntligen ett begrepp som klargör ett och annat. Och naturpyntet är det allra vackraste pyntet även om man får dra några extra vändor med dammsugaren.

  5. julgran doftar gott, man kan dansa runt den och uttrycka sin kreativitet. Panik skulle jag inte få, nu kan man ju ha alldeles pyttesmå granar på bordet, eller klä sin yucca palm…

  6. Vilka söta stövlar!! Visst är det knepigt med gran i huset. Man bara följer traditionerna utan att egentligen veta varför!

    • Ja så är det verkligen och ändå vill jag bra gärna ha granen där trots att favvostolen blir ställd på undantag!

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *