Ligga och såsa och dåsa i hängmattan med en trave böcker och kaffetermos, till fågelkvitter och ljudet från grannens gräsklippare. Ingen dum sysselsättning på semestern! Precis som en semester ska vara!
Men så kom en liten regnskur och då tog jag en sväng upp på vinden för att leta efter videon. Jag ställde undan den någonstans i julas när kören skulle komma hem till oss på lite glögg. Att få in fyrtio pers på lika många kvadratmeter krävde sin planering. En korist per kvadratmeter närmare bestämt. Så vi ställde undan TV och video och fick en lång rad med sittplatser istället. Och den korist som hade kortast ben fick klämma ner sig i barnfåtöljen. Det blev helt perfekt!
Men sen den dagen är videon försvunnen! Jag är säker på att jag ställde den på vinden. Men hur jag än har tittat så finns den inte där! I ett hem med lagom många saker där varje sak har sin plats tappar man inte bort en video. Och OM man gör man det, så går man bara runt lite i sitt välstädade hem och då ser man den genast.
In i bråten bara med huvudet före! Japp, det stämmer, detta lilla fönster är dörren in till vinden. Nån annan ingång finns inte, så dykning med huvudet före är inte bara ett bra sätt, utan enda sättet! Och utan att jag begrep hur det gick till så befann jag mig plötsligt mitt i Värsta Stora Vindsröjningen. Fast besluten att fixa en IKEA vind så man hittar sin lilla videoapparat när man har tappat bort den, fylldes sopsäck efter sopsäck, dammsugaren gick varm liksom hela jag där jag gjorde saltomortaler fram och tillbaka genom det lilla vindsfönsteret. Helt otroligt vad man drar på sig! I en familj där alla är kreativa och skapande och dessutom bär på en “hamster-gen”, blir en mysig gammal vind ett vildvuxet inferno på bara några år!
Fulaste fyndet: Trodde först det var en råtta! 
Kolla råttpälsen under lockarna. Dessutom började plötsligt svansen att sno som en propeller när jag drog i det lilla kopplet! Fruktansvärt! Batteridriven Barbiehund. Riktigt ful och grotesk leksak! 
Mest nostalgiska fyndet: Fyra hemsydda små dockor, en till varje barn, som barnens mormor Kickan sytt. Små, välpussade och lortiga dök de upp ur en låda. Vad de små varelserna varit med om uppe på vinden de senaste åren törs jag inte tänka på. Barnens morotspurékladdiga munnar som pussat på dockorna under åren måste ju ha lämnat sina spår och vindsmössen måste ha kännt doften på kilometers avstånd.
Jag googlar febrilt på “tvätt av walldorfdockor”… Bingo! De kan tvättas! I MASKIN till och med! MEN HELST INTE NÄR BARNEN SER PÅ, står det. Bäst att skynda sig innan den yngste kommer hem från sin musikkurs.
Och videon då, hör jag hur ni ropar… Jag hittade den! Jag hade lagt den ordentligt i en låda. Men hur i hela friden ska man fatta att det ligger en video i en kartong för pedalbord? Inte ens jag som hade lagt dit den!
Men tack vare mitt tilltag att placera videon i en kartong för pedalbord kan jag nu visa upp en både diskret och avskalad IKEA vind! Fler som hamnat i röjartagen på semestern?
haha, bra att ni hittade, en video behövs i regnväder – fast då kan jag läsa en bok inomhus.
Blivit fler böcker än film, trots återfunnen videoapparat!
PS. Vilket bra tips, det där att hålla igen bågnande garderober med spännband!
Att inte IKEA har tänkt på det? Att saluföra spännband! Men de har ju så skralt i sina garderober att tanken inte faller dem in antagligen…
Grattis! Vad fint det blev!!
Man känner sig så NÖJD efter en sådan bravad. Jag gjorde nåt liknande i måndags, då jag var i Horndal en sväng. Skulle bara hämta en stor blomkruka i all enkelhet, men den hade försvunnit under några års avlagringar. Det blev fyra fulla billaster till sopcontainarna (sopcontainersarna?) som kommunen så lägligt ställt ut i Horndal, just denna vecka. Lycka! Och längst inne i boden hittade jag ett fint gammalt skåp – tomt! Där kunde jag ställa in en hel del och ett annat skåp som stod i vägen åkte upp på väggen. Perfekt förvaring för hängmattor, bastmattor och annat liknande. Nu har jag en bod med tom golvyta. Det var länge sedan!
Hahaha, jag fattar precis! Det är så där det går till och det blir ännu härligare eftersom man inte ens planerat in det! Undrar hur det blev med övriga Horndalsbor? Blev det nån plats över i con-tein-rarna (ja hur säger man????) måntro? Grattis och lycka till med nya golvytan!
Japp, ett par vändor till tippen hör ihop med semestern. Sen har jag hjälpt mina föräldrar att röja, flera påsar och kartonger har levererats till Röda Korset. Känns bra på många sätt.
Precis, jag tror att man inte riktigt “vågar” ta tag i det eftersom man fastnar…man måste liksom fortsätta när man börjat!
Inspiration är det som gäller även för röjning! Grattis till ett superjobb! Nu kan du återgå till hängmattan!
Så är det nog! Och för att inspirationen ska slå till inför städning krävs nog ledighet och semester. Sen dess har jag nyttjat hängmattan mycket, var så säker!
Grattis till hittandet av videon. Och jo, det går att tappa bort nästan vad som helst. Det är befriande att läsa om ditt för-mycket hem (och som jag känner igen mig) och grattis till röjningen. Jag har inte ens fått semester och har verkligen inte planerat in någon röjning. Den kanske kommer till mig, det brukar bli de bästa röjen. Kram
Bästa röjen – De oplanerade! Så sant! Ja det finns många paralleller i våra kaos-hem Jenny, trevligt tycker jag 🙂 Spännande att se om Röjar’n knackar på under semestern eller håller sig borta. Bra vilket som egentligen! Kram
Det är konstigt att det måste någonting sådant till för att det ska bli röjning på gång. Jag måste numera skriva upp på datorn när jag lägger någon pryl på ett “säkert” ställe där jag kan hitta det. Ju ordentligare jag är ju svårare blir det att komma ihåg var jag la saken.
Trots att vi bara är två hemma numera finns här tusentals prylar som skulle behöva gås igenom och slängas eller skickas till Lettland. Det är bara att sätta igång. Just nu är det för varmt…
Din vind blev fantastiskt fin!
Kram från Ingrid
Precis, egentligen borde jag ha “planerat in” en städning, så förskräcklig var vinden, men det är som du säger, nånting gör att man till slut tar tag i det. Och det känns SÅ himla skönt efteråt! Hoppas du har härliga sommardagar Ingrid! Kram
Sjukt imponerande!
Har man väl tryckt på startknappen brukar den där s-b-genen ta över och bli effektivt självgående. Den får bara inte råka ut för störning. 😉
Hahaha 🙂 Nej den måste få jobba ifred…
Fantastisk förvandling! Grattis!
Eller hur? Slängbortil-genen kom väl till pass vill jag lova!!!