Oxveckorna… benämningen av en lång arbetsperiod utan ledighet. Nu för tiden är tiden mellan trettonhelg och påsk det som oftast kallas oxveckorna. Men det är härligt att ljuset återvänder och att höra vårfåglarna börja kvittra sina återkommande melodier.
I körerna kvittrar vi också på med allehanda ljud. Och det har faktiskt ramlat in lite karlar, tro det eller ej! Jag klagade ju i förra inlägget; var är ni alla karlar som gillar att sjunga? Sen dök de upp en efter en och Feel Good körerna ökade sin mansstämma med 50%! Från tio män i höstas till 20 män i vår! Men det ska tilläggas att damerna är 120 till antalet så det är fortfarande SÅ många fler kvinnor än män som sjunger, åtminstone i kör.
Även till kyrkokören jagar jag karlar. Nu har jag hittat 3, kanske 4 som kan tänka sig prova sjunga bas tillsammans med körens befintliga basar. Men att slänga sig in i en fyrstämmig traditionell kör är inte bara ”sådär” och har ingalunda med själva sången att göra. Noterna som kören använder kan faktiskt ställa till det. En körnot visar inte bara det du själv och dina stämkamrater ska sjunga utan även alla andras stämmor och ibland även pianostämman, allt staplat i en trave och så pyttesmå siffror som benämner takterna (som du förväntas hålla reda på) för att inte tala om hur starkt eller svagt du ska sjunga, när du ska hålla käft (paus) och väldigt mycket annat. ”Japp då tar vi från takt 37 skriker körledaren hurtigt och räknar in; 1-2-3-4”
Reduceringen, att koka ner allt till det som endast angår dej, antas koristen ombesörja själv, men för den ovane är ett körpartitur under övning rena autostradan som man ska hålla koll på OCH himla svårt att sjunga när man inte ens vet var man är! Det är ju sjunga man vill när man går med i en kör! Även om själva systemet brukar landa efter ett tag och reduceringen blir enklare för koristen så skulle jag ibland önska att valet fanns att ha endast sin egen stämma och slippa alla andras för att inte tala om pianostämman!
Det ska ju helst kännas som en rolig och spännande musikalisk utmaning att prova på traditionell kör, inte som att ställas inför ett oöverstigligt berg. Själva körklimatet spelar också roll, det ska kännas välkomnande för den den som vill göra ett försök för det krävs mycket mod att gå med i en kör. Sångrösten är oerhört personlig och sårbar för väldigt många, så ta väl hand om dem som har modet att gå med i en kör! Gäller körledare som stämkamrater!
Själv tänker jag ta emot mina modiga basar med specialnoter och vänta med autostradan. Köra enfiligt istället för fyrfiligt! Det finns ju trots allt kopieringsmaskin, sax och tejp. Nej nu sjunger vi ikapp med vårfåglarna resten av februari månad. Glöm inte att sång kommer inifrån. Noter kommer utifrån!
