Det är sällan det blir så mycket vintersport för min del. Min personlighetstyp är mer den som drar upp benen under sig i soffan, hugger en bok eller annat läsbart, tänder en knastrande brasa och så en kopp te eller kaffe till. Fast vi hade ju med oss skidorna till sommarhuset i vintras, det hade vi. Här ser ni beviset!
Se själv hur elegant vi spårat i den djupa snön! Rakt genom skogen! Sist vi åkte dit, planerade vi faktiskt en skridskofärd eftersom isen låg blank och fin här hemma. Så LITE vintersportiga är vi allt. Men havsviken var täckt av snö. Och där stod vi snopna med skridskorna dinglandes i händerna utan skidor med oss. Någon vecka senare gav sig gubben ut på loppisjakt och titta vad han fyndade! Skidor och pjäxor som vi ska ha i sommarhuset för jämnan.
Här är mina! En äkta vintersportare garvar väl ihjäl sig vid åsynen av dessa antika brädlappar men det bjuder jag på. Nu kommer vi aldrig någonsin att komma dit en strålande vinterdag utan att kunna åka skidor, för att skidorna är kvar hemma. I ärlighetens namn skulle jag nog kunna ha mina vanliga där för jämnan, de till vänster på översta bilden, moderna tingestar från 70-talet, eftersom jag aldrig åker skidor hemma. Men andan kan ju falla på! Numera kan jag inte skylla på att jag inte har skidor i alla fall.
Annars har vintersportandet senaste dagarna bestått i nån sorts “stafett”, där jag och Lilla Blå Bussen har kuskat fram och tillbaka genom olika vinterlandskap på frilansuppdrag, varvat med “vanliga jobbet”. Tidigt tisdag morgon åkte jag hemifrån strax efter sju på morgonen för att möta upp en lågstadieklass i det vintervackra Garpenberg. (Dalarna)Jag hade ändrat tiden på grund av min influensa och antagligen svävat i feberyra. Skolklassen var nämligen på väg bort när jag kom! Jag skulle inte vara där förrän på torsdag! Det innebar att jag skulle till helt andra skolor! Jag hade blandat ihop dagarna! Som tur var löste det sig eftersom dessa skolor började en timme senare. (Grrrr, jag hade kunnat sova en timme till!!!) men det var bara att sladda runt med bussen och åka in till Hedemora istället. Därefter väntade en musikgrupp i Fagersta (västmanland) och när den var slut så väntade ytterligare två körer hemma i Avesta. Hemma 21.30.
Tidigt nästa morgon var det bara att veva igång Lilla Blå bussen igen med fulladdad kaffetermos för en heldag i Örebro (Närke) på körledarutbildningen. Sen styrde vi kosan hemåt och avslutade dagen med en körövning med glada kyrkokören här hemma. Trevligt, men inte hemma förrän 21.30. Torsdag morgon var det dags att åka iväg till Garpenberg IGEN, nu den rätta dagen! Sen gasen i botten till Dala-Husby några mil bort och därefter till Långshyttan ytterligare nån mil bort. Sen var det bara att åka hem till barnkörerna i Avesta och avsluta dagen med att åka till Hedemora för att träffa glada Feel Joy-kören som inte fått sjunga på tre veckor pga av influensa och sportlov! Hemma redan 21.00!!!
Håll med om att det är en hel del stafettkänsla över det hela, bortsett från att jag inte har lämnat ifrån mig stafettpinnen en enda gång. Men så här tokigt långa och fyllda dagar blev det när flunsan slog till och jag fick lov att ta igen det jag inte kunnat levererera så att säga. Tre tolvtimmarsdagar efter varann! Men NU är jag ledig i dagarna tre!
Så här fint sken solen över Dalälven när jag klev upp i morse och jag bestämde genast att jag inte tänker vintersporta det minsta, utan bara lata mig och ha det bra! Den som vill inspireras till vintersport tittar istället med fördel in hos nedanstående skribenter och bloggare och ser vad de har att berätta på detta uppfriskande tema som Pensionären på ön, Birgitta, har föreslagit!
Anki
Helena
Karin
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet