Var dag är en sälsam gåva!

Sedan det visade sig att motorn på Zorba, vår nya båt var mer pålitlig än vad första turen visade så har vi gett oss iväg på fler båtturer. Visst syns det att Zorba har funnit sig till rätta? 

Det är verkligen mäktigt att åka ut på havet, det kommer jag inte ifrån. Själv har jag väl inte funnit mig helt och hållet tillrätta.  Allra helst vill jag att det ska vara spegelblankt och stilla för att det ska kännas riktigt bra. Som här inne i hemmaviken. Men det räcker ju att bara komma ut en liten bit på öppet hav så kommer vågorna farande och får båten att åka upp och ner. Jag håller mig krampaktigt i den blå kanten (som jag nu har lärt mig heter “reling” på båtspråk) och djupandas. Lugn bara lugn, upprepar jag som ett mantra och blundar. 

Det här, det är INGENTING säger gubben. Han beskriver hur han i ungdomen angrep tvåmeters vågor i sportbåten, på ett sätt som får muminpappans bravader att blekna. För MIG är vågorna läskiga. Men ok jag kanske vänjer mig. Vågor är smällar man får ta – om man vill vistas på havet. Förstås.

Och som belöning för sitt mod kan man få se såna här varelser på riktigt nära håll. Som små hundar i vattnet dök de upp och tittade nyfiket på oss. Sälar! Bara nån kilometer utanför hemmaviken finns nämligen en liten sälkoloni. Kolla in den här charmanta tjockisen som otympligt vältrar sig ner från stenen när vi dyker upp. (Ett visst släktskap kan jag uppleva när jag tar mig ur sängen på morgonen måste jag säga, då känns det ungefär så där.) Så det här är förstås en del av skörden när man vågar ge sig ut på sjön. Och så finns det fullt med vackra vikar att utforska.  Som sandstranden på baksidan av ön utanför sommarhuset. Så härligt att gräva ner tårna i sanden och höra vattnet klucka mot båten. Och få alldeles gratis fiskpedikyr… 

 

…av den här lilla firren som inte var ett dugg rädd. Titta vad lystet han betraktar mina fötter med dess döda hudpartiklar. 

Så havet har helt klart sin tjusning och kan inte på något sätt jämföras med Dalälven. Att jag ska vara så förbaskat feg! Men gubben (som älskar havet och när vågorna slår) har sagt att han ska stoppa ner mig i badkaret när vi kommer hem och gunga det rejält så jag vänjer mig. Vi får se om det hjälper 🙂 

07. augusti 2015 av Anna
Kategorier: Allmänt, Kåserier | Taggar: | 26 kommentarer

Kommentarer (26)

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.