Vårtröghet…

Äntligen kom våren om än inte med stormsteg. Snarare trevar den sig trögt fram mellan nordanvindar och småskurar. Kanske är det som Boye säjer; att våren är lite tvekande till sin natur.

Skrämsliga videkissar som klamrar sig fast vid grenen
Inför det nya som väntar.

Och lite så har det varit även med körstarterna efter pandemin. En vecka i taget. Mindre grupper. Kortare tid. Håll dej hemma vid minsta symtom etc. Men vad spelar det för roll. Vi får ju trots allt sjunga tillsammans! Och Feel Good körerna ska faktiskt bli lite busiga så här på slutet och samlas i kyrkan, sista repet före sommaren och köra igenom vårens repertoar TILLSAMMANS, alla hundra sångare!

Feel Good körens Vårkonsert nån gång före pandemins utbrott.

Endast Kyrkråttorna får vara publik denna afton eftersom vi kommer att fylla kyrkan själva. Men ÄNDÅ!

Och ute spricker just nu häggens blommor ut, skurar och kastvindar till trots. Den ljuvliga tiden mellan hägg och syrén är inne! Den tid när vi, som skomakaren, borde stänga butiken, för att njuta av allt som sker i naturen.

Uttrycket säjs ha kommit från en skomakare som stängde butiken på försommaren, hängde upp en skylt på dörren med texten:
Stängt mellan hägg och syren.

Och även om vi inte kan bomma igen våra verksamheter får vi försöka njuta efter bästa förmåga i mellanrummen! Ha ett fint veckoslut alla! 🌻

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen