Jag brukar ju roa mig med att skriva över en bestämd rubrik lite då och då tillsammans med ett gäng andra skribenter, som för övrigt är listade sist i detta inlägg. Nu är jag inte så bra på att få till rubrikerna i rättan tid och allt som oftast smäller jag till med metoden ryska gummor, dvs fler rubriker i ett och samma inlägg. Eller fler klockor på samma stängel.Men eftersom ORDET ÄR FRITT så tror jag inte att det spelar så stor roll. Den här hösten ägnar jag en hel del tid åt att fördjupa mig i ett alldeles särskilt partitur. Jag och min kollega Heléne i grannpastoratet, kommer att sätta upp det stora kör och orkesterverket Carmina Burana i höst. Vi drog igång idén för ett par år sedan och nu fattar vi knappt att det börjar bli dags. Lite närmare om vad det är vi ska göra, ska få ett alldeles eget inlägg ganska så snart.
Det här inlägget ska ägnas åt VÄGMÄRKEN. Och då får det bli vägmärken i ett partitur. För den oinvigde är ett partitur ett notblad där alla instrument och körstämmor löper parallellt över notbladet så att dirigenten ska kunna läsa allt som händer samtidigt. Det är detta som dirigenten har framför sig när hen dirigerar. Partituret fullständigt kryllar av olika sorts VÄGMÄRKEN. Det anger vilka som spelar på vilken rad, typ om det är cykelbana eller gångbana. De kan också tex ange hastighet, 40 eller 80 eller 110 precis som på vilken landsväg som helst.
Men också hur starkt eller svagt man ska spela/sjunga och inte minst karaktärsdrag, som att spela lätt och studsigt, lekfullt eller rentav som om man ska gå till attack!
Ibland kanske basisterna bara har trista gå-noter ett långt parti. Att då viska i mungipan till grannen att nu skiter vi i det här och hittar på lite roligare basgångar, är otänkbart. Det handlar nämligen om VÄJNINGSPLIKT. Alla kan inte kan braka på för fullt hela tiden utan det gäller att de olika instrumenten och sångstämmorna ibland håller tillbaka och ibland går framåt, så de olika stämmorna får briljera på olika ställen.
Så det är väldigt spännande att iscensätta ett musikaliskt verk. Det är inte bara noter. Musiken ska gestaltas, som vilken berättelse som helst. Sammantaget blir partituret porten ut i ett väldigt spännande landskap där ORDET ÄR FRITT utifrån de VÄGMÄRKEN som kompositören har satt ut (bland annat med hänsyn till VÄJNINGSPLIKT).
Och därmed har jag levererat tre av september månads rubriker som Tove är upphovskvinna till. ORDET ÄR FRITT, VÄGMÄRKEN samt VÄJNINGSPLIKT och i bästa fall har jag hunnit springa ifatt några av de andra skribenterna som listas här nedan.
Anki
Matfreaket
Karin
Livsrummet
Olgakatt
Pensionären på ön
Ulla-Minnatur
Tove
Ingrid Musikanta
Pettas Karin
Yvonne
Paula
Härligt skrivet! Ha en fin helg Anna!!
Tack Pia ?
Mycket fyndigt och finurligt komponerat! Och pedagogiskt om musikens alla vägmärken.
Jag har kommit av mig lite med temabloggandet, men ditt fina inlägg är så inspirerande att jag nog kommer igång igen.
Jag tror att veckans tema är “Blek” och det borde man ju kunna leva upp till efter en ganska solfattig sommar.
Tack Karin, det är alltid lika roligt att titta in hos dig så det hoppas jag att du gör. Och mitt temabloggande är som alltid lite sporadiskt. Gör dock mitt bästa för att hänga på er andra ?
Nu har jag lagt till dig på min lista över temabloggare så du får gärna se det som en liten försynt påminnelse… Jag gjorde så att jag kopierade listan över temabloggare från din blogg och då kom ju inte du med, upptäckte jag i efterhand. Men nu är du det!
Så fyndigt att få in flera av rubrikerna i musikens värld! Lycka till med Carmina Burana.
Vill också passa på att berätta att jag tar paus från Veckans rubrik hela hösten och prövar en annan bloggrupp.
Hälsningar
Birgitta
Tack! Det låter spännande Birgitta ?Lycka till!
Jag har fått äran att sätta oktober månads rubriker-. De blir som följer: v40 Blek, v41 2037 v.42 Klippdockor, v43 Myriader
Hoppas du hänger på!
Trevligt, hänger på efter bästa förmåga!
Oj … har helt missat detta inlägg! Så bra och så finurligt du fick ihop det!
Ha det gott!
Kram
? Haha, jag är ju inte så snabb med nya inlägg Anki och ibland är det ju en fördel! Kram
Härligt inlägg!! Nu tar vi oss igenom hösten!
Hej, vilket finurligt inlägg i musikens tecken. Så många partiturer har jag inte läst i mitt liv, men noter klarar jag av, eller gjorde i alla fall…på den tiden jag sjöng i kör. Jag tror du har en spännande höst att se fram emot. Hoppas att det inte blir “full stopp”, denna veckans tema!
Partituret läser man ju inte så ofta som korist el musiker, men det är ganska roligt egentligen. Och nog har vi en spännande höst framför oss. ?Full stop blir klurigt!
Helt underbart inlägg! Du har verkligen vinklat till det och fått med allt på en gång. Har nog med att läsa orgelnoter, skulle aldrig klara av ett partitur. Men det är väl träning det som allt annat kanske.
Kram
Tack ? Tror att det är träning som med allt annat, precis som du säjer Ingrid! Och fördelen är att man slipper hjälpa till att texta som det så lätt blir i kördirigering.
Underbar sammanslagning av de tre rubrikerna! En kan säga att du slog huvet på rubrikspiken här 🙂 Applåd, och stort tack för att du tog dig tid!
🙂
Tack Tove för uppmuntrande tillrop i rubrikskapandets glada gäng – och tack för inspirerande rubriker! ?
så spännande och intressant, maken spelar men ändå okänt mark för mig.
Ja, man tänker inte på hur mycket information som finns i ett partitur, lite mer vägmärken i klassisk musik är det?
(jazz och storband för maken 🙂
Säkert inte lika mycket vägmärken i storbandsjazz ?