Vintersport! (Lördags-tema)

Det är sällan det blir så mycket vintersport för min del. Min personlighetstyp är mer den som drar upp benen under sig i soffan, hugger en bok eller annat läsbart, tänder en knastrande brasa och så en kopp te eller kaffe till. Fast vi hade ju med oss skidorna till sommarhuset i vintras, det hade vi. Här ser ni beviset! 

 ÅKTE med dem gjorde vi också!  

Se själv hur elegant vi spårat i den djupa snön! Rakt genom skogen! Sist vi åkte dit, planerade vi faktiskt en skridskofärd eftersom isen låg blank och fin här hemma. Så LITE  vintersportiga är vi allt. Men havsviken var täckt av snö. Och där stod vi snopna med skridskorna dinglandes i händerna utan skidor med oss. Någon vecka senare gav sig gubben ut på loppisjakt och titta vad han fyndade! Skidor och pjäxor som vi ska ha i sommarhuset för jämnan.Här är mina! En äkta vintersportare garvar väl ihjäl sig vid åsynen av dessa antika brädlappar men det bjuder jag på. Nu kommer vi aldrig någonsin att komma dit en strålande vinterdag utan att kunna åka skidor, för att skidorna är kvar hemma. I ärlighetens namn skulle jag nog kunna ha mina vanliga där för jämnan, de till vänster på översta bilden, moderna tingestar från 70-talet, eftersom jag aldrig åker skidor hemma. Men andan kan ju falla på! Numera kan jag inte skylla på att jag inte har skidor i alla fall.

Annars har vintersportandet senaste dagarna bestått i nån sorts “stafett”, där jag och Lilla Blå Bussen har kuskat fram och tillbaka genom olika vinterlandskap på frilansuppdrag, varvat med “vanliga jobbet”. Tidigt tisdag morgon åkte jag hemifrån strax efter sju på morgonen för att möta upp en lågstadieklass i det vintervackra Garpenberg.  (Dalarna)Jag hade ändrat tiden på grund av min influensa och antagligen svävat i feberyra. Skolklassen var nämligen på väg bort när jag kom! Jag skulle inte vara där förrän på torsdag! Det innebar att jag skulle till helt andra skolor! Jag hade blandat ihop dagarna! Som tur var löste det sig eftersom dessa skolor började en timme senare. (Grrrr, jag hade kunnat sova en timme till!!!) men det var bara att sladda runt med bussen och åka in till Hedemora istället. Därefter väntade en musikgrupp i Fagersta (västmanland) och när den var slut så väntade ytterligare två körer hemma i Avesta. Hemma 21.30.Tidigt nästa morgon var det bara att veva igång Lilla Blå bussen igen med fulladdad kaffetermos för en heldag i Örebro (Närke) på körledarutbildningen. Sen styrde vi kosan hemåt och avslutade dagen med en körövning med glada kyrkokören här hemma. Trevligt, men inte hemma förrän 21.30. Torsdag morgon var det dags att åka iväg till Garpenberg IGEN, nu den rätta dagen! Sen gasen i botten till Dala-Husby några mil bort och därefter till Långshyttan ytterligare nån mil bort. Sen var det bara att åka hem till barnkörerna i Avesta och avsluta dagen med att åka till Hedemora för att träffa glada Feel Joy-kören som inte fått sjunga på tre veckor pga av influensa och sportlov! Hemma redan 21.00!!!

Håll med om att det är en hel del stafettkänsla över det hela, bortsett från att jag inte har lämnat ifrån mig stafettpinnen en enda gång. Men så här tokigt långa och fyllda dagar blev det när flunsan slog till och jag fick lov att ta igen det jag inte kunnat levererera så att säga. Tre tolvtimmarsdagar efter varann! Men NU är jag ledig i dagarna tre!   

Så här fint sken solen över Dalälven när jag klev upp i morse och jag bestämde genast att jag inte tänker vintersporta det minsta, utan bara lata mig och ha det bra! Den som vill inspireras till vintersport tittar istället med fördel in hos nedanstående skribenter och bloggare och ser vad de har att berätta på detta uppfriskande tema som Pensionären på ön, Birgitta, har föreslagit!

Anki
Helena
Karin
Klimakteriehäxan
Livsrummet
Musikanta
Olgakatt
Pensionären på ön
Pysseliten
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

12. mars 2016 av Anna
Kategorier: Lördagstema, Mars 2016 | 29 kommentarer

Kommentarer (29)

  1. här har vi sällan snö, men bor nära havet, vattenskidor funkar 🙂

    • Har förstått det på dottern (som stortrivs i Gbg). Hon är ingen skidåkare men jag ska tipsa om vattenskidor 🙂

  2. Vilken vacker utsikt du har!
    Det var längesedan jag åkte längskidor, ingen typisk brittisk vintersport, ha, ha! Men det ser verkligen inbjudande ut.
    Ha det bra!

  3. Skidor var ju ett tag sen, ser mysigt ut med vinterlandskapet!

    • Det var Så fint den där dagen. Nu ett minne blott men det gör ingenting nu när det är VÅR i luften 🙂

  4. Att köra bil på vinterhala vägar är väl sportigt så det räcker och blir över!

  5. Vintersport i soffan kan ju också vara viktigt :-). Kram

  6. Härliga bilder. Nej, skidorna är väl inget att garva åt. Duger utmärkt på landet. Skida som skida. Tuffa dagar du haft. Kul att känna igen orterna du nämner. Var just uppe i Tällberg några dagar, så vi såg den vackra Dalälven bland mycket annat.
    Hälsningar
    Birgitta

    • Vad roligt Birgitta att du har haft vägarna förbi. Ja visst är det fint här i trakterna! Det ska bli spännande att inviga nya skidorna, men i morse regnade det så det blir nog först nästa vinter!

  7. Verkligen stafettklass på ditt farande Anna! Jag nästan följer med på kuppen när jag läser!
    I farten med ord och ton i stämmors kör!
    Du är allt en stjärna du! I blåa bussen … 🙂
    Såg jag rätt på skidorna; en bindning som går runt hela foten?
    Jag läste i din kommentar att jag hamnat i skräpposten … så kan det gå! Få se om det lyckas nu då 🙂
    Kram

    • Det är helt märkligt att dina kommentarer hamnar bland skräpposten, men nu vet jag ju att jag bara kan gå dit och plocka upp den bland alla grekisk-japanska äkta skräpposter! Japp, du såg helt rätt Tove. Bindningen går runt hela foten, och pjäxorna är tunga som bojstenar. Men gissa om jag kommer att stå stadigt i sluttningarna 🙂

  8. Härligt inlägg Anna, men jisses vad du far fram!
    Tror inte någon skrattar åt dina skidor – tror de är lite avundsjuka, för såna laggar görs inte längre 🙂
    Njut av ledig tid – med eller utan skidor!
    Kram

    • Vill nån avundsjuk låna mina nya skidor går det ju utmärkt eftersom jag inte kommer att slita ut dem direkt hehehe… Och det är ytterst tillfälligt som jag far runt i lilla blå bussen sådär. En liten nödlösning efter flunsan bara!

  9. Sådana där antikviteter (skidor) är inte alls så tokiga att åka med! Ser ut som om dom har kombobindningar så att det går att koppla fast pjäxan mot skidan för nedförsbackar med lite svängar (och i slalombackar också) eller koppla loss så att bara tåspetsen på pjäxan sitter fast för långfärdsåkning. Mycket bra lösning, som ingen sportbutik tillhandahåller idag.

    Den där bilden med spåren som försvinner in i skogen förklarar precis vad grejen med skidåkning är: att få åka in i en katedral av tystnad och vackra snöskulpturer!

    • Eller kanske råttfällebindning, när jag kollar en gång till. Suveränt för långfärdsåkning, men knixigt i backarna!

      • Hehehe, perfekta bindningar för en som tvärstannar inför sluttningar. Slät mark ska det vara!

    • Oj vilket kap gubben verkar ha gjort! Kombobindningar! Nu är inte jag nån backåkerska eftersom jag trillar omkull bara jag ser en snöhög, så det blir nog bara längdåkning. Så himla fin beskrivning av längdåkning i skogen som jag verkligen tycker om 🙂

  10. ingen garvar åt antik skidutrustning…

  11. Den flunsan visste hur den skulle stöka till det! Och skidorna är inte bara underbara, utan garanterat åkbara också! Härligt inlägg!

  12. Men snälla människa, ta det lugnt! Man måste inte jobba på ackord fast man är musiker.

  13. Körstafett är din vintersport med andra ord. Så bra beskrivet.
    Och jag skrattar i alla fall inte det minsta över skidor och kängor. Det är ju sådana man ska ha!

    • Hahaha 🙂 Så klart att kör-stafett är min vintersport Karin! Och då får man förstås ta det lugnt när det hela är avklarat! Jag tycker också att det är sådana skidor man ska ha, men jag ser ju att nya skidor ser helt annorlunda ut :-/

  14. Även om nu skidorna inte blivit så flitigt använda, så idkar du verkligen vinterstafett på din färd mellan olika uppdrag. Det är inte det näpnaste att köra på vinterhala vägar så du är verkligen beundran värd för din insats.
    Här får man väl hoppas att vintern är slut och vi väntar med otålighet på solen och vårvärmen.
    Ha en skön helg!
    Kram, Ingrid

    • Just dessa vinterlandskap tycker jag det är så ljuvligt att åka i! Det är som att färdas genom julkort! Men visst får man ta det lugnt och det gör jag. Här är det snö kvar som du ser, men vi har mycket mindre här hemma än vad de har i Garpenberg några mil bort, för att inte tala om Örebro, där hade också snön försvunnit!

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *