Vintervila

Hur står det till med vintervilan? Vilar ni er igenom Covid-vintern eller frustar ni som otåliga hästar i manegen och bara vill ut i det vanliga? Det mesta är ju fruset och inkapslat. Kulturen som naturen.

Väntans tider.

Här är det både och måste jag säga. Jag har hittat viss acceptans i att det är som det är. Står bakom ett berg. Blundar och väntar på att eländet ska vara över. Lite så.

Skulpturen ”Anna” i skulpturparken Pilane. Tjörn

Men visst frustar jag otåligt, allt som oftast. Allt som behöver göras, men göras annorlunda, tar mer tid i anspråk. Covidkäppar i hjulet hela tiden. DET går inte att göra, heller inte DET i alla fall inte på det vanliga viset. Och hur gör jag med DET?!? Efter många år i yrkeslivet brukar det finnas lite färdiga spår att ge sig ut på, lite medförslöp, lite glid under skidorna i alla fall. Men inte i denna märkliga tid!

Skidspår på Axmarfjärden

Nej vi är nog många som längtar efter det ”vanliga livet” och framför allt saknar jag alla mina körsångare, små som stora. Det är väldigt tomt utan er och makalöst trist att inte få sjunga tillsammans.

Julrosen är favoritblomman. Sticker upp nosen ur snön och blommar kaxigt. Mitt i vintern! Kanske har jag låtit mig inspireras av julrosen, för jag har fått fart på både penna och papper! Eller rättare sagt dator och programvara. Flera saker som Feel good körerna har gjort finns nu på noter och snart tillgängligt här i butiken. En del annat har också fått se dagens ljus. Så ingenting ont som inte för något gott med sig! ”Make roses by shit” är ett utomordentligt uttryck. När det går åt skogen på det ena sättet kan det bli bra på ett annat sätt. Hoppas att en och annan ros slår ut i eländet hos er också!

2 reaktioner på ”Vintervila”

  1. Jotack, nästan så att man börjar vänja sig … eller nej, det gör man ju inte. Jag försöker bara vara lite tålamodig, som ett barnbarn sa till sin lillebror.

    Lite mer skapande kanske det ändå blir “i dessa tider”. Såg att Liljevalchs fått in dubbelt så många alster till Vårsalongen i år och att bokförlagen drunknar i manusfloden, som hotar att svämma över.

    Själv har jag nog varit lite flitigare än vanligt med akvarellfärgerna, testat mig fram, tagit mig tid att jobba med lite nya och ovissare saker. Bläck, till exempel. Svart bläck kan vara överraskande färgrikt!

    1. Tålamodighet krävs! Men att skapandet har ökat är jag också övertygad om, tillhör den skapande skaran själv då jag använt tiden åt att skriva och rita ännu en barnbok 😅. Låter spännande med det svarta. Mycket kan åstadkommas med svart. Gör ett besök hos dig och ser om jag får syn på något!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen